Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning
med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Gabor Sebastiani, centerpartiet
Hej. Intressant fråga. Men vad exakt föreslår du? Att kommunen renoverar en fastighet som förblir sen i privat ägo?
MvH
Marco
Klart att slottet ska bevaras. 30 miljoner är mycket pengar och OM kommunen verkligen värnar om det kulturhistoriska värdet så kan ju nuvarande ägare få bo kvar i en del av slottet och resten blir öppet för visning. Så fungerar det på många andra slott i Sverige
Som fastighetsägare har man ansvar för att underhålla sin fastighet och kommunen kan därför ålägga att så sker.
När jag var kommunalråd gjorde vi dock bedömningen att förfallet hade gått för långt och att kostnaden för en totalrenovering inte stod i proportion till värdet av att fastigheten bevarades och rustades upp. Därför beviljade vi på fastighetsägarens begäran rivningslov, något denne dock inte utnyttjade.
Till saken hörde också att förfallet pågått länge och långt innan nuvarande ägare förvärvade fastigheten. Likaså att Vaxholms kommun, dit Storholmen tidigare tillhörde underlåtit att agera i tid.
Sammantaget bedömde vi således att det vore orimligt att begära att fastighetsägaren ska behöva investera i storleksordningen 30 mkr som han sen aldrig kommer kunna få igen. Detta gjorde vi efter moget övervägande och utifrån sakliga underlag.
I ärenden som berör myndighetsutövning mot enskild är det extra viktigt att man agerar med stort omdöme och inte utifrån privata åsikter.
Min personliga åsikt är att kommunen inte ska tvinga fram en återställning (som är något annat än ett bevarande), särskilt inte inom en snäv tidsram.
Därefter finns det olika vägar att gå:
1) Starta en insamling för att återställa fastigheten mot att allmänheten får tillträde via en öppen verksamhet som servering eller via öppet hus någon dag per år.
2) Kommunen tillåter styckning av tomten förutsatt att det kan villkoras med att pengarna från tomtförsäljning går till återuppbyggnad av slottet. (Osäker på om man kan ställa det kravet).
3) Acceptera att förfallet gått för långt och fokusera på att dokumentera det som varit och återstår. (Dokumentationen är ganska väl utförd)
Gabor!
1) Det står naturligtvis fastighetsägaren fritt att initiera en insamling.
2) Det vore olämpligt att stycka av ytterligare tomter från fastigheten (samtliga 150-200 övriga fastigheter på öarna stammar från denna). Någonstans finns en gräns och en stor byggnad som denna kräver också utrymme. Om nuvarande byggnad rivs och ersätts av en ny så kvarstår ändå byggrätten. Dessutom, även om det är orimligt att kräva att fastigheten återställs till de enorma kostnader som det innebär så ska det heller inte löna sig att låta en fastighet förfalla och sen få nya byggrätter värda åtskilliga miljoner.
3) Dokumentation är viktigt och bra.
Det rimliga är att låta fastighetsägaren bestämma om denne vill rusta upp fastigheten, låta den bli en ruin eller ersätta den med en ny byggnad med samma byggrätt som den befintliga (och då ånyo bevilja rivningslov). Men inga ytterligare tomter och inga ytterligare byggrätter. Det är en rimlig balans mellan fastighetsägarens, grannarnas och allmänhetens intressen.
Jag har följt den här historien under ett antal år nu och det verkar ha gått prestige i hanteringen. Resultatet är att slottet fått förfalla under många år till ett läge där det kanske inte går att renovera. Skam åt de politiker som orsakat detta, först i Waxholms kommun och nu Lidingö.
Om man tillåtit styckning av den enorma tomten med nya byggrätter, så hade det här inte behövt ske. Väldigt sorgligt!