För precis ett år sedan, den 5 januari 2018 upptäckte några Lidingöbor att det bildats en stor sjö på Mosstorps gärde. Det visade sig att en huvudvattenledning spruckit under marken och vatten strömmade upp och lade sig på det frusna gärdet.
Eftersom problemet inträffade under trettondagshelgen dröjde det innan Lidingöborna fick kännedom om läckan som beräknas ha inträffat kl 21.30. Kommunens första inlägg på hemsidan och i sociala medier publicerades klockan 23.29 och sedan lämnades kontinuerligt information under natten. Klockan 01.00 på natten mellan fredag och lördag fick Svevia kontroll och kunde fylla de tre vattentorn som finns på ön. Klockan 04.23 uppmanades de invånare som direkt drabbats av läckan i form av vattenbrist att koka vattnet som en säkerhetsåtgärd.
På lördagen den 6 januari beslutades att alla Lidingöbor som en försiktighetsåtgärd skulle koka vattnet. Först då ansåg staden att en kris uppstått på Lidingö. Inte förrän vid lunchtid den 10 januari upphävdes kokningsrekommendationerna. En svårighet när det gällde informationsspridningen var att kommunen måste säkerställa att den information man lämnar också måste vara helt korrekt. Ibland tog det tid att få återkoppling till kommunen. Media är snabbare, vilket skapade irritation bland medborgarna. Vad är rätt och vad är fel?
Nu har revisionsbyrån KPMG granskat hur staden hanterade informationen ut till öns invånare. Vid utvärderingen av krishanteringen framkom det att stadens presschef förväntades att ensam vara beredd att hantera den första informationen. Presschefen hade ett icke-formaliserat beredskapsansvar även utanför arbetstid. Vidare fanns det inga egentliga regler för hur personalen ska agera utanför arbetstid. Eftersom presschefen var på annan ort när det hände, så dröjde det innan informationsarbetet kunde starta. När läckan väl blev känd så sattes anslag om kokningsanvisningar av vatten upp på många olika platser, både på ön och i Ropsten. Men eftersom läckan inträffade under helgen, tog det längre tid att få ut information än om händelsen inträffat på arbetstid.
Några veckor efter läckan genomfördes en medborgarenkät bland 600 Lidingöbor över 16 år, där man undersökte deras upplevelse av stadens information och kommunikation med anledning av vattenläckan. 31 procent var inte nöjda, medan 44 procent var nöjda. Hela 63 procent av de tillfrågade önskade i framtiden får information via sms om något liknande inträffar.
KPMG anser dock att stadens hantering av informationsprocessen i huvudsak var ändamålsenlig, men menar att det finns några punkter som måste förbättras. Dels ska den personal som sysslar med kommunikation få klart för sig vilka roller de har och vilka förväntningar som ställs på dem i händelse av en krissituation. Dels ska staden arbeta för att införa en sms-funktion som kan användas ut mot Lidingöborna i händelse av kris. Slutligen ska aktuell personal kontinuerligt både öva sig och utbilda sig för att säkerställa att kunna agera rätt i en kommande krissituation.
När läckan inträffade fanns det en kriskommunikationsplan i kommunen, men eftersom den inte fungerade fullt ut så har kommunen under hösten tagit fram en ny plan som klubbades i september 2018. Den tidigare planen var från 2011. Den nya planen innehåller checklistor hur arbetet ska organiseras vid en kris.