En stadsplanefråga i Lidingö som blev riksbekant under 1960-talet handlade emellertid om en stadsplaneändring som inte blev av.
1960 hade en studerande vid Musikhögskolan, Svän Ideberg, ansökt om och fått byggnadslov för en korvkiosk vid Vasaplatsen där centrum nu ligger. Han avsåg att bedriva korvgrillning för att finansiera sina studier och han introducerade bl.a. pommes frites som då var en nymodighet. Kiosken, Presto, blev succé och drog till sig ganska mycket kunder. Grannarna klagade både på lukt och trafik och hälsovårdsnämnden upphävde byggnadslovsbeslutet. En av grannarna – han presenterades i lokalpressen som "greve" – hävdade att detta var "mat endast för de lägre socialgrupperna". Därmed var rollfördelningen klar: Ideberg mot greven, David mot Goliat.
Ideberg accepterade inte beslutet utan överklagade. Han hävdade att han installerat ett nytt "amerikanskt luftreningsaggregat". Länsläkaren kom och sniffade och godkände aggregatet. Men så var det ju trafiken. Det blev en långvarig process som delvis handlade om byggnadsnämnden mot hälsovårdsnämnden; platsen där kiosken stod var utlagd som parkmark, men staden hade möjlighet att ändra planen och markera den som verksamhet. Men det ville inte byggnadsnämnden för detta var en detalj i den större utredningen om centrum. Ideberg gjorde en dygd av nödvändigheten och marknadsförde Presto som "Den lilla kiosken med det goda oset". Fejden, som gick hela vägen till regeringsrätten, pågick till 1966. Då hade greven flyttat men kiosken blev kvar.
När centrum skulle byggas på 1990-talet flyttade grillen till sitt nuvarande läge vid Drottvägen. Men då var Presto inte längre känd för det goda oset utan för sin innovation – tunnbrödsrullen och den ryska ”Stäppsalladen”. Ideberg var en entreprenör med många idéer. Sommaren 1963 ordnade han "beach party" på Fågelöudde varje regnfri onsdagskväll. Det bjöds på lekar, tävlingar och allsång men den som ville få något att äta från grillen fick betala. Arrangör enligt annonserna: OS-mästaren Svän Ideberg.
Källa: Lidingöboken 2021, Lena Norberg
Prestogrillen låg på parkerigen utanför nuvarande Tor/Firren, ungefär vid återvinningsstationen. Namnet Mörner klingar bekant i sammanhanget.
Vi som jobbade för trafikbolag på ön hade frikostiga rabatter hos Svän Ideberg. Dessutom kunde man då och då som ”VIP-kund” för en liten extra slant få äkta oxfilé. Underbara tider! All heder åt en sådan entreprenör och framtidsman som Svän Ideberg. Receptet till den ryska stäppsalladen hade Svän, enligt egen utsago, hämtat från Operakällaren. Jag vet inte om det var sant, men god var (och är) den!
Svän var mycket innovativ och rolig att jobba med. På 1980-talet öppnade han Cesannas kök i den då nyrenoverade Kungshallen på Kungsgatan i Stockholm. Gourmetrullen med Stäppsalladen blev en storsäljare.
Svän började sedan importera juicepressar från USA. Han tog fram marknadsföringsmaterial inför en tänkt expandering under namnet Juicejätten. I samband med med det behövdes mer kapital. Vi besökte en bank och Svän överlämnade reklammaterialet till bankdirektören. Svän talade för sin sak. Bankmannen lyssnade och läste i broschyrerna. Efter en stund sa bankdirektören ”Ja, börjar du pressa pepparrotsjuice blir du och pressen nog berömda”. Det blev inget lån. Svän borde nog bara skrivit att Juicejätten var fenomenal på att producera fruktjuice!