Halloween förknippas ofta med spindlar, så därför är det läge att lära sig lite med om dessa kryp.
Svenska spindlar är inte farliga för människor. Spindlar kan antingen vara kringströvande och utan fångstnät eller mer bofasta och nätbyggare. I världen finns det över 42 000 kända spindelarter, varav ungefär 730 arter i Sverige. Det är svårt att sanera spindlar inomhus. Det är även svårt att göra något förebyggande för att slippa spindlar inomhus. Det bästa sättet att minimera antalet spindlar är att hålla rent och torrt.
Spindlar är ryggradslösa leddjur med två kroppssegment, åtta ben och ofta men inte alltid åtta ögon. Alla spindlar är rovdjur och kan spinna tunna silkestrådar. Silket används för att fånga insekter i spindelnät men det finns flera spindlar som inte använder spindelnät för att jaga utan enbart använder det för att klättra, bygga bon, skapa äggsäckar och för att vira in byten.
Man brukar av tradition säga att det ger otur att döda en spindel. Oavsett om det ligger någon sanning i detta, så är svenska spindlar inga skadedjur, i bemärkelsen att de inte gör någon skada på hus och hem. Tvärtemot så agerar spindlar skadedjursbekämpare, då spindlar äter skadedjur, vilket gör att de faktiskt kan vara önskvärda att ha omkring hemmet, framförallt i trädgården då man där kan hålla dem lite på avstånd om man tycker de är obehagliga.
Spindlar livnär sig på vanliga skadedjursinsekter, såsom kackerlackor, myggor, flugor och malar. Om spindlar lämnas ensamma, kommer de hjälpa dig att minimera de flesta andra insekterna i ditt hem, vilket gör att de utgör effektiv skadedjursbekämpning.
Värt att veta om spindlar:
- Spindlar har åtta ben
- Spindlar har ofta sex till åtta ögon
- Spindlar saknar luktsinne.
- Spindlar har dålig hörsel samt saknar antenner.
- Spindlar känner av vibrationer för att få information om omgivningen.
- Spindlar kallas i norra Sverige för "kangeroer".
- De flesta spindlarna i Sverige är giftiga men vi människor känner oftast inte giftet, då de flesta inte kan bita igenom vår hud.
Mindre husspindel, Tegenaria domestica
Husspindeln blir mellan 6-10 mm och är brun och har ett sick-sackmönster på bakkroppens översida. Om den blir störd och retad kan den bitas, vilket är obehagligt men inte farligt för människor. Den kan leva i flera år och förekommer i källare, vindar, ladugårdar osv.
Större husspindel, Eratigena atrica.
Den stora husspindeln är en av Centraleuropas största spindelarter, där kroppen kan bli upp till 18 mm. Färgen är vanligen mörkbrun med tre ljusare fläckar på huvuddelens ovansida.
På bakkroppen har den en ljus mittlinje med sex större fläckar. Benen är upp till dubbelt så långa som kroppen. Hanar kan till och med ha tre gånger så långa ben som kroppen.
Den kan leva i flera år och förekommer källare, vindar, ladugårdar osv. Den stora husspindeln är vanligtvis ganska fredliga och lugna av sig men kan bitas. Vanligtvis ska det inte ge några särskilda symptom mer än ett nyp och lite rodnad men om man är allergisk mot getingar kan det ge ett större utslag.
Korsspindel (Araneus diadematus)
Honorna, som är större än hanarna, kan bli upp till 18 mm långa och bakkroppens bredd brukar vara drygt hälften av kroppslängden. Dess grundfärg varierar kraftigt mellan olika individer, från ljust gul eller brunröd till mörkgrå. Korsspindlarna har dock alltid flera vita prickar på bakkroppen som formar ett kors, därav namnet. Den saknar luktsinne och har dålig hörsel.
Korsspindeln är mycket vanlig i Europa och delar av Nordamerika.
Korsspindlarna är kända som skickliga nätbyggare och honorna kan spinna upp till en halv meter stora nät, ofta i trädgårdar eller ute i skogen. I nätet fastnar insekter och korsspindeln förlamar sina byten med gift när de sitter fast i nätet.
Parningsritualen är lång och invecklad, för att hannen ska kunna närma sig honan utan att hon misstar honom för ett byte. Det händer att hannen inte överlever parningen, utan blir dödad och uppäten av honan. Anmärkningsvärt är att honans äggantal ökas efter att hon har ätit upp hanen. Parningen sker oftast i augusti - september. Efter att honan lagt sina ägg dör hon. Äggen kläcks nästföljande vår.
Det är en vanlig missuppfattning att korsspindeln är den enda giftiga spindeln i Sverige, många andra spindlar använder också gift som vapen. Korsspindeln har ett mycket svagare gift än en geting. Den är inte giftig för människan. Ett bett ger en lätt klåda och en svullnad som ett myggstick. Besvären går över inom en timme. Den biter nästan aldrig människor. Nästan alltid är det andra småkryp eller andra orsaker som gör att folk tror att de blivit bitna av spindlar.
Fettspindel (klotspindel), Steatoda bipunctata
Denna spindel är mycket vanlig på vindar, i källare och i stugor/uthus. Spindeln är chokladbrun och bakkroppen som har en ljus framkant är ”fettglänsande”. Den spinner ett stormaskigt nät med trådar som går ned mot underlaget. Trådarna är klibbiga nedtill och ska fånga småkryp som springer omkring där. Spindelns ägg är ljusröda och läggs i klumpar om 100 – 150 ägg vilka skyddas av en klibbig kokong.
Större dallerspindel
Denna spindel, som framförallt är vanlig ju längre söderut man kommer i Sverige, känns främst igen på sina långa, smala ben. Denna spindel blir cirka 10 mm lång, och kan ofta hittas inuti byggnader.
Främre och bakre delen av kroppen påminner om två långsträckta cylindriska former.
Allmän mörkrumsspindel (fönsterspindel), Amaurobius fenestralis
Mörkrumsspindlar (även kallade mörkerspindlar, latin: Amaurobiidae) är en familj av spindlar som är bland de vanligare att stöta på i Sverige.
Som regel har de en robust byggd kropp med korta och rätt kraftiga ben, och stora käkar. Färgen varierar ofta från mörkbrun till rödbrunaktig, men färgen kan ha en mer svartaktig eller gråaktig ton.
Längden varierar beroende på art, men kan vara allt från ett par millimeter upp till en bit över en centimeter.
Denna spindel är ljusbrun med en mörk teckning på bakkroppen. Den anlägger gärna sitt nät tryckt mot ett fönsterglas. Det oregelbundna nätet kan även ofta stråla ut från ett hål i muren eller väggen där spindeln gömmer sig. När nätet vibrerar springer spindeln ut för att hämta sitt byte.
Bred sektorspindel, Zygiella x-notata
Denna spindel är normalt gråbrun med ett gråaktigt ekbladsliknande mönster på bakkroppen. Den tillhör hjulspindlarna vilka spinner hjulliknande fångstnät. Sitt namn har den fått för att det cirkelformade nätet har en tom sektor upptill. Signaltråden som löper från centrum av nätet delar sektorn i två delar. Spindeln lägger ett femtiotal i en kokong i vrår och hörn. Ofta täcks kokongen med ett tätt nät av vita trådar.
Hoppspindlar, Salticidae
Hoppspindelfamiljen är med cirka 4 500 arter värdens största spindelfamilj och cirka 45 av arterna går att finna i Sverige. De är vanliga i södra och mellersta delarna av landet och man hittar dem ofta på solbelysta stenmurar och husväggar. Kroppslängden varierar men de är oftast relativt små: 4-7 mm. Framkroppen är ofta rektangulär och benen är korta och kraftiga. Hoppspindeln har åtta ögon, varav fyra är placerade framåt. Med de stora mittersta ögonparet granskar och fixerar spindeln sitt potentiella byte medan de övriga ögonen håller koll på rörelser i dess omgivning. Flertalet hoppspindlar är kringströvande, dagaktiva jägare. De fångar sina byten genom att smyga fram mot dem för att sedan attackera med ett snabbt hopp. De kan också använda sig av hopp för att förflytta sig.
Många hoppspindlar har mycket speciella parningsdanser, där hanen använder ben, palper, och bakkropp i olika rörelsemönster. Ofta är därför hanarna spektakulärt tecknade för att förstärka effekten av dansen. Honorna har ofta en mer kamouflagerad teckning. Många arter uppvisar således stor skillnad i teckning mellan könen. Teckningen är ofta uppbyggd av hår.
Harlekinspindel (Sebraspindel), Salticus scenicus
Harlekinspindeln är en hoppspindel som är zebrarandig och jagar sitt byte aktivt. Den smyger sig fram och plötsligt gör den ett språng och landar på sitt byte. När den landat på bytet håller den fast detta med sina kraftiga framben och biter snabbt ihjäl det med sina käkar.
Källor: Artdatabanken, Wikipedia, Hemmanytt, Anticimex