Djur på Lidingö: Havsörn

Natur8 augusti 2021 kl 04.04

Med lite tur och uppmärksamhet kan man se den mäktiga havsörnen på Lidingö. Den passerar över Lidingö på sin väg till skärgården och gör ibland nedslag på ön i sin jakt på föda. 

Havsörnen (Haliaetus albicilla) är den största rovfågeln i Sverige och Europas största örn. Havsörnen är stor och kraftigt bygg med en kropp som kan bli upp till en meter lång och mellan vingspetsarna kan det mäta upp till 2,5 meter. Trots denna imponerande storlek väger havsörnen ”bara” 4-7 kilo. Havsörnen är vig i luften och en fenomenal segelflygare som snabbt kan ändra sitt flygtempo och stiga till mycket hög höjd. Det tar fem år för en havsörn att nå fullvuxen ålder. Under denna tid ändrar fjäderdräkten karaktär och går från mörkt bruna nyanser till ljusbruna och den karaktäristiska vita stjärten. 

Havsörnens föda består av fågel, fisk och somliga däggdjur. Sammansättningen av dessa byten varierar både geografiskt och under året då tillgången på dem förändras. Havsörnens vanligaste byten är fiskar av den större storleken, änder och djurkadaver, och i mer sällsynta fall fångar den vattensork och harar. Inte sällen stjäl den mat från andra fåglar. En havsörn beräknas behöva äta cirka 600 gram fiskkött per dag eller 350 gram däggdjurs- eller fågelkött. 

Havsörnen är en mångsidig jägare och dess jaktmetoder utgörs av både envisa förföljelser av fågelbyten och promenader på marker vid grunda fiskevatten såväl som snabba överrumplingsattacker. Havsörnen hittar ofta sina byten genom att stillasittande spana i väntan på att ett lämpligt byte ska visa sig. När en havsörn upptäcker ett tänkbart byte, går den snabbt till attack. Söker den istället sina byten i luften gör den glidflyger den i cirklar och förlitar sig successivt över jaktområdet, eller fler lågt och snabbt för att överrumpla sitt byte. 

När havsörnen fiskar dyker den mot vattenytan och tuggar tag i fisken med ena eller bägge fötterna och fortsätter sin flykt med bytet i sina klor. Ibland, om bytet i vattnet är stort, kan det hända att havsörnen simmar iland med hjälp av sina vingar. 

I Sverige bygger havsörnen sina bon i gamla tallar, och placerar dem vanligtvis i trädets över del eller direkt i toppen. Bona byggs på år efter år och kan bli mycket stora i storlek. Havsörnar återvänder till sina boplatser år efter år, om de inte blir bortjagade eller störda. Häckningplatserna ligger ofta i skog i närheten av större insjöar eller havskusten, men ibland även längre ifrån vatten. Häckningsplatserna ”ärv” i generation efter generation av havsörnarna. 

Efter en 100 år lång period av intensiv jakt och förföljelse fridlystes havsörnen i Sverige år 1924. Sedan dess har havsörnen varit nära utrotning under flera perioder, där dess fortplantning kraftigt minskat till följd av utsläpp av miljögifter. För att rädda havsörnen inleddes Projekt Havsörn på 70-talet där många frivilliga engagerade sig i att köra ut mat fri från gifter till örnarna samt övervaka och rapportera bon. Unde 80-talet vände utvecklingen och havsörnsbeståndet började långsamt öka igen, både i utbredning och antal. 

Havsörnen är tillbaka på väg från en tid nära utrotning. När det var som allra mest kritiskt ställt med den svenska havsörnen på 1970-talet fanns det uppskattningsvis bara mellan 50-100 par vuxna fåglar i landet. 2020 finns nära 1 000 vuxna havsörnar, vilken vändning!

Källa: Naturskyddsföreningen, Wikipedia och Lidingö Stad

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *