I år har antalet getingar varit ganska normalt, medan förra sommaren var en riktig getingsommar på Lidingö. Familjen getingar (Vespidae) omfattar omkring 4 000 arter, till exempel vanlig geting. Getingar har två par vingar och svartgul- till svartrödrandig bakkropp. Getingar lever främst av frukt och nektar men matar sina larver med tuggat animaliskt protein, men även kött, fisk, skaldjur, ägg och andra flygande insekter. Rå fisk och fiskrens är en mycket uppskattad föda.
Getingarna förekommer över nästan hela världen; dock inte vid polerna. Det finns både sociala och ensamlevande arter.
Getingarna har två par vingar som i viloläge hålls hopvikta längs med kroppen. Flygande insekter fångas vanligen i flykten av getingarna, som är goda flygare med förhållandevis bra synförmåga. Det är bara honor som har gadd. Gadden saknar hullingar och lossnar inte då den sticker, varför den kan sticka flera gånger.
Getingsamhället består av hanar, honor och arbetare (sterila honor). Svärmningen (parningen) sker under sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp en ny boplats där hon lägger de första äggen. När dessa kläckts till larver matar hon dem tills de utvecklats till arbetare, vilka sedan övertar driften av getingsamhället. Därmed övergår honan till att bli samhällets drottning, vilket betyder att hon helt ägnar sig åt att bli matad (av särskilda arbetare) och lägga ägg.
De getingar som bygger bon gör det oftast av tuggat trä som blandats med saliv. Vissa arter bygger sina bon av lera i stället. Ett stort bo kan rymma flera tusen getingar. Boet är antingen underjordiskt eller kan byggas frihängande eller i olika typer av håligheter som fågelholkar, ihåliga trädstammar, inuti väggar eller vindsutrymmen. När bobygget och uppfödningen av larverna är över och drottningen är kläckt (i Sverige i slutet av augusti) behöver getingarna snabb energi och de ger sig ut på jakt efter socker.
Getingar sticker oftast när de känner sig hotade, exempelvis inklämda. Sting av geting kan vara farligt för människan, speciellt för den som drabbats av getingallergi. I Sverige dör ungefär en människa per år av getingstick, vilket gör den till det farligaste djuret (näst älg i samband med trafikolyckor) för människan (Sverige).
Getingars främsta fiender är grävlingar, björnar, rävar och vissa fåglar. De ger sig på getingbon för att komma åt getinglarver och puppor. Grävlingen klarar inte av att ta enskilda larver/puppor utan äter hela cellkakan efter att ha grävt fram ett getingbo i marken. En fågel som med sina klor gärna gräver fram getingbon i marken är bivråken. Den äter sedan larver och puppor ur cellerna med näbben. Under häckningstid kan bivråken ta med sig hela cellkakan med innehåll som föda till sina ungar.
Källa: Wikipedia (text och bild)