De vilda djuren trivs på Lidingö eftersom det bedrivs ett sunt jordbruk. Betesdjuren på Lidingö (kor, getter och får) är en viktig del av naturvården på Lidingö. Varje sommar kommer till exempel nötdjur av rasen highland cattle och betar strandängarna vid Långängskärret och Gråviken, under kraftledningen på ön betar getter, i Islinge går en skock får. Att marken och naturen vårdas så genomtänkt gör att också vilda djur trivs, här finns bland annat rådjur, fälthare, dovhjort, räv, grävling, bäver och havsörn.
Fältharen har en längd på runt 50–70 centimeter exklusive svansen, som är 10 centimeter lång. Kroppsfärgen är gråaktigt till gulaktigt brun och undre kroppsdelarna är vita. Ett tydligt särdrag som skiljer fältharen från skogsharen är svansens svarta översida. Under vinterhalvåret inträder ingen eller obetydlig färgförändring. Det kan finnas vita ställen på huvudets sidor och på öronen nära huvudet. Dessutom kan stjärten vara mera gråaktig. Fältharen väger 3–5 kg och i genomsnitt 3,8 kg.
Fältharar har väl utvecklad hörsel medan deras syn är mindre bra. På grund av ögonens position vid huvudets sidor har djuret en synvinkel av 360° men sikten framåt är därför mindre avancerad.
Efter en lyckad parning är honan dräktig i ungefär 42 dagar, annars lever hon vanligtvis monogamt med en enda hane till nästa parningsberedskap.
Mellan februari och oktober föder honan, tre till fyra dagar efter det att hon blev befruktad på nytt, ungdjuren från det förra parningstillfället. Ibland kan honan vara dräktig med embryon i olika utvecklingsstadier. Före födelsen gräver honan en grop i marken som skyddar ungdjuren mot vind. Honan föder upp till fem ungar åt gången, men vanligtvis blir det två till tre. Nyfödda fältharar har redan päls samt synförmåga och förmåga att röra sig, de kallas därför borymmare. De väger vid födelsen 100 till 165 g (genomsnitt 123 g).
Honan diar sina ungar tre till fem veckor, vanligtvis kort efter solnedgången och ibland även på morgonen. Vid dessa tillfällen stannar honan bara tre till fyra minuter i boet på grund av att hennes kroppslukt lockar fiender till platsen.
Efter cirka fem månader är ungarna lika stora som de vuxna individerna. Några ungar som föds tidig på våren kan para sig samma år.
De flesta fältharar dör under andra levnadsåret eller tidigare och den äldsta kända individen blev något över 12 år gammal. Sjukdomar anses vara fälthararnas vanligaste dödsorsak, och en sådan sjukdom är harpest.
Källa: Wikipedia