Lidingö Nyheter frågade Daniel Källenfors om måndagens fullmäktigemöte och återremitteringen av budgeten.
Vad tycker du om att budgeten blev återremitterad?
– Det är minoritetens rätt att begära återremiss. Denna gång innebär det dock att man missbrukar det här viktiga instrumentet då det endast genomförs för politiska poänger.
Var det väntat, eller är du förvånad?
– Det var oväntat, eftersom oppositionen vet att detta inte påverkar i sak. MP:s oppositionsråd brukar vara konstruktiv och inte försöka ta meningslösa poänger som inte leder framåt.
Ligger det något i att Centerpartiet säger att det handlar om att skolpengen blir fryst?
– Centern vet mycket väl att vi har en hög förskolepeng och skolpeng jämfört med våra referenskommuner, samt haft stora uppräkningar på 15 procent de senaste åren. Vi planerar även att höja skolpengen nästkommande år. Vi vet att vi kan bedriva den kommunala verksamheten bra med de allokerade resurserna. Centern agerar populistiskt i stället för att konstruktivt arbeta för ett bättre Lidingö. Det är olyckligt med centerns vänstersväng där det gör gemensam sak med vänsterpartierna.
Vad tror du att Lidingöborna tänker?
– Att oppositionen obstruerar i ett politiskt meningslöst spel, i stället för att diskutera sakfrågor.
Vad händer nu?
– Budgeten kommer att gå igenom på nästa kommunfullmäktigemöte i december. Majoriteten kommer fortsätta att arbeta för att Lidingöborna både skall få sänkt skatt och fortsatt god kvalitet i servicen.
Det är synd att kommunstyrelsens ordförande har så lite respekt för oppositionens roll i ett demokratiskt samhälle. Istället för att kalla det populism, meningslöst och att obstruera så skulle majoriteten kunna anta en ödmjuk approach och fråga sig varför oppositionen tar till detta verktyg?
Se att det finns 1000 Lidingöborna som skrivit på namninsamling för att höja skolpengen och ett flertal fristående skolaktörer som varnar för negativa konsekvenser av den frysta skolpengen. Inse att det är magstarkt att inte ge våra absoluta kärnverksamheter skola och omsorg någon kompensation för pris- och löneökningar, när vi har en god ekonomi. Se hur det riskerar att slå emot personalförsörjning, barngruppernas storlek och personaltäthet.
Istället för högt tonläge kunde ni möta oppositionen halvvägs och justera budgetförslaget genom att sänka skatten lite mindre för att kunna ge i alla fall en liten höjning till skolan.
Som enda (?) kommun i Sverige sänker vi skatten samtidigt som vi höjer skolpengen!
Detta är möjligt tack vare ett brett samarbete mellan politiker på Lidingö, ett lyhört ledarskap och en fantastiskt välskött ekonomi.
Så här skulle ett pressmeddelande från den styrande majoriteten kunna se ut. Och det är ännu inte försent att agera. Ta ert ansvar och inflationsjustera skolpengen till nästa budget så blir det verklighet!
284 kommuner har högre skatt än Lidingö och att vi på Lidingö har så låg skatt är få förunnat.
Oavsett vad Daniel Källenfors försöker hävda så har pengarna inte räckt till de senaste åren, varken för de kommunala verksamheterna eller de fristående. De kommunala förskolorna har ett ackumulerat underskott på 6 miljoner samtidigt som fristående förskolor har lagts ned för att ekonomin inte gick ihop.
Över hela Sverige protesterar invånare, föräldrar, personal i förskola och skola mot nedskärningar i skola och det är samma sak på Lidingö. Invånarna obstruerar inte någon politisk process utan de visar sitt missnöje med ert förslag. Att frysa både skolpeng och äldrepeng samtidigt som man säger att man satsar på kärnverksamheten går inte ihop.
Se till att förtroendet för er kan bestå genom att ni tar ert ansvar, visar att ni är stora människor och ändrar mindre lyckade beslut för att kunna skicka ut en pressrelease som ingen annan kommun i Sverige kan göra.
Oppositionens markering mot majoritetens budget handlar inte enbart om kraftigt sänkt skatt på bekostnad av skola och förskola. Det handlar också om en skarp förändringen av politiken, vilket väljarna bör uppmärksammas på.
Läser man budgeten noga ser man att de kommande åren kommer andelen unga och äldre öka, vilket ökar volymerna och kostnaderna. På tre år ökar investeringsbehovet och lån med runt 1 miljard kronor. Skattesänkningen i år innebär minskade inkomster på 51-55 miljoner årligen. Tillsammans blir det kostnadsökningar på runt 100 miljoner kronor årligen, då varje investering på 50 miljoner blir ca 3 miljoner i driftskostnader. Till det kommer driftskostnader för t ex den nya simhallen.
De ökade kostnaderna vill majoriteten ta igen genom att ytterligare spara i förskolan, skolan och äldrevården som man anser kostar för mycket. Man vill också ta det genom ökade intäkter från avgifter från Lidingöborna, företag och föreningar. Fortsatt utförsäljning av stadens fastigheter kommer troligtvis att ske.
Det är ett skifte och Lidingöborna bör få veta det för att kunna välja vad som är viktigast: Sänkt skatt med 60-100 kronor mer i månaden eller pengar till barnens förskola och skola eller de äldres omsorg. Högre avgifter för t ex bygglov och föreningsliv eller skattefinansiering av kommunens tjänster. Sälja av staden fastigheter eller använda dem för att utveckla Lidingö.
Receptet att sänka skatten, öka kostnaderna, höja avgifterna och sälja av tillgångar prövades av Danderyd, som tvingades att höja skatten efter några år. Nu säger jag inte att Lidingö har exakt samma förutsättningar som Danderyd.
Poängen är att Lidingöborna står inför ett val kring Lidingös framtid:
ska Lidingö vara en kommun (med sjunde lägsta skattesatsen i länet och landet) som tävlar med fem andra kommuner om lägsta kostnader och lägst skatt och i övrigt gör så lite som möjligt för Lidingös utveckling.
Eller ska Lidingö lyfta blicken och vara en kommun som skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi med god kostnadskontroll förenat med strategiska satsningar som skapar långsiktiga förutsättningar som gör att Lidingö utvecklas hållbart med bostäder (idag skapar Lidingö minst antal bostäder i länet), arbetstillfällen, näringsliv, klimat, miljö och social hållbarhet.
Det sistnämnda är aspekter som man får leta efter med ljus och lykta i majoritetens budget, medan kamerala analyser av nettokostnadsindex på flera sidor får spela huvudrollen i visionen om Lidingö.
Att majoriteten har rätt att ignorera oppositionen återremiss gör det inte till en obstruktion, med det tankesättet kan man ju avskaffa oppositionen helt.
Patrik Sandström, oppositionsråd, Miljöpartiet.
Vad tror du att lidingöborna tänker, frågar Lidingö Nyheter.
När man hör Daniel Källenfors svar får man nog, alldeles oavsett vilken politik man föredrar, inte direkt intrycket av att han lever upp till majoritetens uttalade ambitioner att LYSSNA TILL MEDBORGARNA.
”Obstruktion”, ”meningslösa poänger”, ”i stället för att diskutera sakfrågor”, ”missbrukar det här viktiga instrumentet”. Så här talar makten, utan större intresse av att ta till sig andra uppfattningar än den egna – inte bara i Sverige. Så tror jag att många lidingöbor tänker efter detta svar.