Rektor på Hersby gymnasium vill kraftigt försämra dagens möjligheter för gemensamma skriftliga examinationer och speciellt slopa alla icke-obligatoriska Nationella prov (NP) i matematik bl a och bedömningsstöd (Fysik, Kemi, Biologi) från läsåret 23/24. Det innebär ett paradigmskifte jämfört med dagens situation.
Sedan minst 20 år samarbetar matematik och fysiklärarna i mycket hög grad för att eleverna ska få den bästa undervisningen och den mest rättvisa examinationen. För den senare så skapas gemensamma prov som eleverna skriver samtidigt och som rättas gemensamt. Vid slutet av kurserna skriver alla elever NP och dessa rättas sedan också gemensamt enligt bedömningsanvisningarna. Vid ett betygsmöte samlar lärarna på kursen alla elevers resultat och insatser. Dessa diskuteras och betyg sätts gemensamt, där NP beaktas speciellt enligt Skolverkets regler. Vi anser att detta myndighetsutövande ger de mest rättssäkra betygen. Detta konfirmerades 2018 då Leif Hildebrandt genomförde en undersökning av hela skolans betygssättning som befanns vara korrekt.
Vid skolvalet 2022 så gjorde Kommunalrådet Daniel Källenfors(M) ett exceptionellt uttalande om att skolans betygsnivå var för låg, varefter Utbildningsnämndens dåvarande ordförande Suzanne Liljegren (L) dock försäkrade oss om deras tillit till vår betygssättning. Ändå beslutade Rektor 16 mars vid MBL om minskat användande av NP. Motivet angavs vara av schematekniska skäl, trots att seriösa skolor kan lösa dessa. Utan att fråga vare sig elever eller lärare vill nu rektor skapa en ny examinationskultur som kan splittra upp betygssättningen på enskilda lärare. Detta underlättar för påtryckningar från elever, föräldrar och skolledning så att felaktiga betyg kan sättas, helt emot Skolinspektionens föreskrifter:
”Rektor ska ge skolans lärare förutsättningar att säkerställa att deras bedömningar och betyg är likvärdiga. ( ---- ) Rektor ska verka för att lärare diskuterar bedömnings- och betygsfrågor med varandra. Även att bedömningar kalibreras ur likvärdighetssynpunkt så att de enbart görs utifrån kunskapskraven och att de är personoberoende.” Skolinspektionen
Karl Jacobson
Matematiklärare på Hersby gymnasium
Det får inte finnas några som helst oklarheter kring utbildningsnämndens inställning att betyg skall vara rättvisa och baserade på kunskap.
Jag har stort förtroende för att lärarna på Hersby är skickliga både på att förmedla kunskap och på att examinera, vilket inkluderar ambitionen att sätta rättvisa betyg.
På senaste nämndsammanträdet fick vi ta del av en analys av Hersby gymnasiums betygsresultat för 2020/2021, inklusive relationen mellan avgångsbetyg och resultat på nationella prov. Resultatet gav ej anledning till någon oro.
Christer Mohlin (M)
Utbildningsnämndens ordförande
Jag tror att nationella prov av många rent intuitivt ses som ett rättvist sätt att stödja lärare och skolor i rättvis betygsättning. För att sluta använda något som uppfattas som bra kanske vi som inte har samma insikt i de analyser du hänvisar till kan få någon form av förklaring eller motivation?
Nationella prov har en mycket detaljerad rättningsmall som gör det lättare att bedöma eleverna lika och dessutom ger det mig som lärare en vägledning i vad skolverket anser att eleven ska kunna. Rättningskonferenserna ger oss lärare möjlighet att diskutera de svar som ändå hamnat i en gråzon i rättningsmallen, så att vi ytterligare kan göra rättvisa bedömningar.
Hej Oscar,
Jag håller intuitivt med dig och ser speciellt värdet av centralt rättade prov. Även om nu inte prov skall vara enda bedömningskriteriet, så är de viktiga. De obligatoriska nationella proven kommer att finnas kvar på Hersby gymnasium och de lärare som vill kommer även fortsättningsvis att kunna använda de icke-obligatoriska, men då genom att organisera detta själva, exvis inom en ämnesgrupp på skolan. Dock publicerar Skolverket inte längre någon statistik kring de icke-obligatoriska proven vilket påverkar deras värde för jämförelser.
Som ett exempel på de analyser som presenterades för Utbildningsnämnden nu i februari fick vi beskrivet relationen mellan avgångsbetyg och nationella prov i engelska läsåret 2021/2022. Exemplet visade att 6,5% av eleverna på Hersby fick ett lägre avgångsbetyg än sitt resultat på nationella provet, medan 11,4% fick ett högre avgångsbetyg. Exemplet visade också att variationen uppåt/nedåt inom Stockholms län var högre än på Hersby gymnasium.
Det finns utmärkta orsaker till att en elev får ett högre betyg än sitt resultat på nationellt prov, exvis om provet gjorts en tid innan slutbetyget sätts och eleven har kunnat visa på förbättrade kunskaper. Men vid djupare analyser man kan tyvärr konstatera att vissa skolors positiva avvikelse ser systematiska ut, vilket indikerar betygsinflation.
Christer Mohlin (M)
Utbildningsnämndens ordförande
Udda….
När jag flyttade tillbaka till Lidingö efter vad en massa år på västra Kungsholmen, så läste jag ett inlägg någonstans om att utlärandet av IT kunskaper tydligen inte var de bästa. Som IT nörd störde det mig. Så jag erbjöd mig att hjälpa Hersby Skola med kanske lite erfarenhetsutbyte eller något – jag har trots allt fått rätt mycket av en av de dåvarande (nästan 40 år sedan) lärarna i form av Curt Sederlin och hans Datorservice program. Dags att bjuda tillbaka således? Nix pix, fick ett rätt uppstudsigt email tillbaka från någon rektor där de ansåg att detta klarar de själva och ja varför kasta vatten i motvind typ…..
Christer Molins inlägg skjuter helt bredvid målet. Artikeln handlar inte om lärarnas bristande skicklighet eller ambition, utan om att man från rektorsnivå inte stöder sina lärare i deras ambition att bedriva rättvis examination. Det är helt uppenbart att man genom att splittra upp examination och bedömning på enskilda lärare skapar incitament för betygsinflation – oavsett hur skicklig läraren är. Elever ur olika grupper kommer att jämföra sina bedömningar och de lärare som är mer restriktiva kommer att utsättas för negativ press, både från föräldrar och antagligen rektor. De som sätter högst betyg kommer däremot inte att uppfattas som något problem.
Hersby har genom åren haft en enastående ambition i sitt examinationssystem med lärargemensamma bedömningar och provutformningar, något som verkligen har fungerat väl och gjort att varje satt betyg känts rättvist för både lärare och elev. Att skrota detta till förmån för lärarindividuell bedömning är en mycket negativ idé som jag misstänker beror på förhoppning på rektorsnivå om högre betygsnivåer.
Magnus Waller, f d matematiklärare på Hersby Gymnasium
Hej Magnus,
Inte helt bredvid målet, väl, eftersom jag tydligt markerar att betyg skall vara rättvisa och baserade på kunskap. Vi vill inte sätta någon press på orättvisa betyg eller skapa någon betygsinflation. Sådan är vår politiska styrning och det vet Hersby gymnasiums skolledning.
När det gäller de nationella provens roll vid bedömning och examination bör professionen styra. Inte vi fritidspolitiker.
Christer Mohlin (M)
Utbildningsnämndens ordförande
Hersby skola blir bara sämre och sämre. Först minimerar man de välbehövliga stödtiderna från 2 h exklusive en extra timme matte till endast en timme för alla ämnen. Året efter väljer man att ta bort både A-dagarna som gjort det möjligt för parallellklasser att skriva samma prov samtidigt vilket nu kommer orsaka orättvisa förhållanden.
Men det värsta av allt är att de valt att ta bort kursproven och hänvisar till lärarnas och elevernas psykiska hälsa men ignorerar samtidigt invändningar från dessa. Tyder inte det på att skolledningen struntar fullständigt i eleverna och lärarna? Hersby är ett sjunkande skepp och om någon skulle fråga om jag rekommenderar Hersby skulle mitt svar vara Nej.
Hersby är en fantastisk gymnasieskola! Jag valde Hersby Gymnasium bland annat för gemenskapen hos eleverna. Denna solidaritet yttrar sig väl när eleverna sluter samman och gemensamt uttrycker sin ovilja över att ta bort de gemensamma provdagarna (A-dagar) samt NP. Exceptionellt är även att lärarna sluter upp bakom eleverna. Men skolledningen bortser helt från detta. De har hört oss och vet vad vi vill, men de lyssnar inte. Hur kan det komma sig? Man börjar undra efter vems bästa de agerar? Det torde väl ändå vara vi som sitter i klassrummen varje dag som man ser efter? Som elev är tanken på ”minskad stress” och ”bättre mental hälsa” genom att ta bort NP rent ut sagt skrattretande. NP ger förutsättningar för hos lärarna en rättvis bedömning vilket hos eleverna inger en viss trygghet samt bidrar till en ambitiös och seriös syn på att leverera. Sådana egenskaper krävs i vuxen- och arbetslivet.
Låt inte oss elever på Hersby tro att solidariteten och gemenskapen inte spelar roll. Lyssna på oss som faktiskt påverkas. Behåll A-dagar och NP!
Vi tycker att det ska vara en självklarhet att rektor ska lyssna på och stötta lärare och övrig personal. Det är ju de som är med eleverna och ser deras behov. Lärarna ska ha full bestämmanderätt i klassrummet, med rektorns fulla stöd och tillit. Vi ser gärna att elevassistenterna finns för eleverna i skolans korridorer, på raster, vid skollunchen samt att de prioriteras bättre. Vi vill också ge möjligheten till skolpersonalen att för en rimlig peng, köpa med sig överbliven mat från skolmatsalen. Bra för miljön, för personalen och ekonomin. Stök i klassrummen ska bort, genom att flytta stökiga elever. Ge även lärare utbildning i hur de kan hantera stök. Vi ser också gärna att våra ordningspoliser besöker en skola varje dag, för att lära känna eleverna och eleverna lär känna polisen. Obligatoriskt besök hos kurator en gång per termin för varje elev, för att de ska få stöd och prata av sig och kuratorn får möjlighet att känna av stämningar och eventuella problem.
Sverigedemokraterna Lidingö genom
Iréne Borgenvik, gruppledare SD Lidingö
Mathias Borenz, ersättare i utbildningsnämnden
En gång för långe sedan gjorde jag ett test i USA, på hög forskningsnivå. Detta test utfördes på en särskild institution i Miami, med specialiteten att låta sakkunniga genomföra extremt övervakade och därmed rättvisa, reproducerbara, och sanningsenliga, tester av olika art och sammansättning. På detta testcenter fanns inte en chans till fusk; det var förkontroll, inpassage med scanners, kameror och detektorer överallt. In- och ut-passager under testintervallen var helt förbjudna. Vakter patrullerade. Kameror alldeles intill alla deltagare. Skärmar mellan deltagarna. Dessutom fick deltagare som satt när inte ens samma prov/moment/frågor samtidigt, utan vid helt olika slumpmässiga tillfällen. Och så vidare. Vi behöver vetenskapligt utförda tester på studenterna och vi kan inte i Sverige fortsätta med något såsigt och sävligt testande. Vill vi ha ett paradis för dilettanter eller en meritokrati?