
Som de flesta vet har Sverige återigen drabbats av ett islamistiskt terrorbrott. Denna gång skedde det inte på svensk mark men mot svenskar som skulle se en fotbollsmatch i svenska landslagets blågula färger i Bryssel. Två människor mördade, en allvarligt skadad. Många skräckslagna och rädda, både här hemma och i Bryssel.
Särskilt besvärande för vårt land är naturligtvis att gärningsmannen visat sig ha kopplingar till Sverige och till och med suttit i fängelse här dömd för grovt brott. På samma sätt som med terroristen Rakhmat Akilov på Drottninggatan 2017 handlade det även i Bryssel om en person som vistades illegalt inom EU. Hur kan detta få fortsätta? När det gäller Sverige bör den frågan ställas till Miljöpartiet som var pådrivande för att avvecklat den ”underrättelseskyldighet” som fram till 2013 fanns för socialtjänst och skola för att kunna hitta personer som olovligen uppehöll sig i Sverige.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling borde det stå klart för alla att det är absolut nödvändigt att få kontroll över vilka som vistas illegalt i Sverige. Vi måste kunna utvisa de människor som lever i parallellsamhällen vi inte har kontroll på. Självklart finns det ofarliga personer bland dem som inte får vistas i Sverige. Ett exempel är förra statsministern Magdalena Andersson ”svarta” städhjälp. Men lever man illegalt i ett skuggsamhälle finns en betydande risk att man även kan utnyttjas av organiserad brottslighet eller i värsta fall utföra terrorhandlingar, eller andra allvarliga våldsbrott.
Lyckligtvis har vår nya regering nu tillsatt en utredning för att bl.a. återinföra en kommunal ”informationsplikt” och det är den utredningen som Miljöpartiets Patrik Sandström nu interpellerat mot i kommunfullmäktige.
Patrik Sandström undrar om kommunstyrelsens ordförande
1) tänker skriva till regeringen för att stoppa lagstiftningsarbetet om återinförande av informationsplikt för vissa offentliganställda (Sandström väljer dock att använda det felaktiga men populistiska uttrycket ”angiverilag”),
2) avser att uppmuntra stadens personal att inte följa den nya lagen om den blir verklighet.
Svaret på dessa två frågor är självklart nej! Lidingökoalitionen och vårt samarbetsparti Sverigedemokraterna välkomnar naturligtvis alla åtgärder som kan hjälpa till att få ordning på Sverige och vi uppmuntrar aldrig lagbrott. Detsamma borde gälla för alla partier. I debatten i kommunfullmäktige och efterföljande inlägg i sociala media framkommer dock väldigt tydligt att varken Miljöpartiet eller de övriga rödgröna inklusive Centern och Liberalerna vill ha ett stärkt skydd för Sverige. De vill på olika sätt motarbeta en ny lagstiftning och dess effekter om lagen kommer till stånd.
I sammanhanget är det också värt att nämna att utredningsdirektiven anger att informationsplikten inte ska gälla där det finns en lagstadgad rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård. Utöver dessa uttryckliga undantag ska utredaren även föreslå andra situationer som kan behöva undantas. Men det ligger naturligtvis inte i Miljöpartiets intresse att berätta. Det är problematiskt när politiska partier väljer att utelämna viktiga fakta. Man kan fråga sig varför Miljöpartiet gör så?
Anders Paulsen (LP), kommunstyrelsens vice ordförande