Det var för snart trettio år sedan och vi åkte precis över Gamla Lidingöbron och såg ner mot Lilla Värtan som var nästan helt istäckt.
”Vet du varför betongen i bropelarna som bär upp bron inte tar skada när vattnet omkring pelarna isbeläggs?” frågade grannen som jag kommit i samspråk med på Lidingötåget.
Ja, varför kan man fråga sig? Jag visste inte svaret så grannen förklarade att det sitter någon slags fläkt under vattenytan på varje bropelare och tack vare den så hålls vattnet hela tiden i rörelse och hinner inte frysa.
– Sinnrikt, tänkte jag.
Men hur är det nu, trettio år senare, vid pågående arbetet med Lilla Lidingöbron? Tekniken är helt annorlunda vid detta brobygge förstås. Dessvärre är klimatet ofattbart annorlunda med ett allt varmare klimat.
Ändå ställer man sig frågan vilken teknik skulle hindra betongen vid bropelarna för Lilla Lidingöbron från att skadas om vattnet blir istäckt en ’normalvinter’, som för bara några decennier sedan?
Hur kom jag nu in på denna fråga? Jo i morse när jag som vanligt skulle kolla vädret hade appen fått värmeslag för den visade 55 grader!
Och jag blev lite ’taggad’ så att säga.
Hej Karin!
Tyvärr är påståendet om fläktar helt inkorrekt. Konstruktionen är byggd för att klara infrysning. Och broar tar skada ändå, och man räknar med en viss livslängd på en bros motstånd mot elementen och materialuttröttning, etc.
Däremot finns faktiskt ett luftningssystem inne i Öresundsbron, för att hålla torrt inne i stålkonstruktionen, vilket blev billigare och enklare än att måla bron på insidan.
Både stora och lilla bron i Värtan, är dock liksom de flesta broar ej försedda med fläktar av påstådd typ. Problemet är feltänkt och svaret felaktigt.
Det globala uppvärmning har hittills minimal påverkan på dessa broar.
Mvh
Tack Gunilla Nilsson för upplysningen. Rätt ska vara rätt även i ett kåseri. Jag fick dock inte uppfattningen att den herre som kom med påståendet vid tågresan ifråga skulle skämta även om jag tyckte hans förklaring lät otrolig. Nu vet vi bättre.