Rättsosäkerhet kring bygglovsprocesser har oroat öns villaägare den senaste mandatperioden. Hur politikerna kommer att agera nästa period var en fråga som föreningen Lidingövillor ville ha svar på när de i torsdags anordnade en debatt i Ansgarskyrkan.
Äganderätten och möjligheten att göra förändringar på sitt hus måste vara i balans. Får man ändra exteriören; får man sätta solpaneler på taket och får man bygga till en takkupa? I flera fall har fastighetsägare fått olika besked, särskilt inom kulturmärkta områden; förvirringen har stundtals varit stor. Nu vill föreningen Lidingövillor ha klara besked av politiken. En av frågorna som politikerna avkrävdes svar på, var vilken roll fastighetsägarna respektive staden ska ha vid utformningen av bygglovhanteringen.
Först ut att svara var Carl-Johan Schiller (KD). Han menade att staden måste samverka mycket mer med fastighetsägarna.
- Det måste bli lättare att omfamna framtiden när det gäller att energisäkra sin fastighet, sa han och hänvisade till två exempel där fastighetsägarna först fått nej på sina ansökningar och sedan ja.
- Vi Liberaler är väldigt måna om äganderätten och fastighetsägarnas rätt att utveckla sina fastigheter inom ramarna för gällande regler, sa Suzanne Liljegren (L).
Lidingöpartiets nye starke man Anders Paulsen (LP) påminde om att det finns ett regelverk.
- Tydligheter behövs men det är inte beslutsreglerna som ska ändras, de styrs ju av PBL (Plan- och bygglagen). Det är ju vägledningen mellan handläggare och beslutsfattare som är det viktiga.
- I balansen mellan ägande och samhällsintresse, så måste ägandet vara i prioritet. Det finns en naturlig konflikt i detta. Egentligen är det inte så stor skillnad i det här rummet. Man vill bevara ön men också värna äganderätten, menade kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M).
Patrik Buddgård (C) ansåg att fastighetsägarna har en viktig roll.
- Om kommunen har en dialog om vad som är viktigt att skydda och varför, så blir ägarna mer engagerade att skydda sin fastigheter, trodde han.
- I Sverige är vi så låsta vid att allt ska vara så likadant. Men i kulturområden, där ska man kanske vara lite försiktig. Om grannarna är med på förändringar och inte störs och man inte belastar miljön så ska man kunna göra det. Vill man förbättra med solceller så ska man kunna göra det också, tyckte Iréne Borgenvik (SD).
Från oppositionen röt Daniel Larson (S) till när det gäller hur miljö- och stadsbyggnadsnämnden har hanterat enskilda fastighetsägare.
- Utifrån mina kontakter med olika fastighetsägare, så har många blivit upprörda. Man har varit tvungen att förhandla med ordförande i MSN innan man lämnat in ett bygglov. Jag är allergisk mot den typen av uppgörelser vid sidan av. Upplagt för korruption och omöjliggör en rättssäker beslutsprocess, sa han.
Jonas Lundgren (V) berättade att han suttit i MSN under en kort period, men lämnade ganska snart.
- Att ta upp ärenden om grannar som gnäller på varandra om stödmurar och annat är myndighetsutövning och inte politik. Det ska finnas klara regler som gör att man kan kalkylera i förhand på vad som får och inte får göras, tyckte han.
- Besluten verkar mest ha vilat på enskilda politikers tycke och smak om arkitektur i stället för att man utgått från sakkunskap och de behov man som fastighetsägare och kommun har. Det skapar en väldigt otydlig och osäker process, sa Patrik Sandström (MP).
- Under den här perioden har det varit extremt, utan motstycke, många politiska beslut som rivit upp tjänstemannaförslagen. Det säger sig ju själv att om man saboterar tjänstemannaprocessen på det sättet, då blir allt väldigt, väldigt otydligt, sa han vidare.
Nästa mandatperiod blir en utmaning när lagar och regler, tjänstemannakunskap, enskilda politikers tyckanden och villaägarnas behov ska samsas.