1984

Kåserier13 januari 2024 kl 03.12

Det var i januari 1984. Författaren George Orwells ödesbestämda år. Jag hade stått ensam hemma i lägenheten i Bodal och lagat kroppkakor. Stärkande vinterföda jag tyckte mej behöva denna lördagskväll, eftersom jag ämnade trotsa snöyran och ta mej in till stan. Jag hade förgäves försökt få med min kompis från Trångsund, som trots den norrlänning han var skyllde på vädret.

Jag kastade mej upp på min gamla Crescent jag kallade ”Vita Hästen” och cyklade iväg.

En dryg timme senare klev jag ur sadeln utanför dansstället Front Page på Kungsholmen, skakade av mej snön och gick in. På väg ner från garderoben stannade jag till och läste lite på de gamla dagstidningssidorna som väggarna var tapetserade med. Det blev som en historisk tidsresa. Flera var från 40-talets krigsår. En nöjessida från 50-talet lockade med dåtida dansställen som Gåshaga Wärdshus och Tennisrestauranten.

En trappa ner var det fullpackat som vanligt och den 60-talsinspirerade musiken med kända låtar inbjöd till värmande dans, frusen som jag var. Jag fick genast syn på en flicka jag ville bjuda upp, men precis innan jag hann fram hade redan en annan kille...,  - Jäklar också! Det här börjar ju inte så bra, tänkte jag. Innan hon gick ut på dansgolvet kom hon fram och ställde försiktigt ner sitt vinglas på golvet framför mina fötter och där stod jag sedan snopen och följde hennes intensiva kroppsrörelser.

Jag mötte hennes blick vid varje tillfälle som gavs. När låten tog slut kom hon direkt fram... och bjöd upp mej?! Gissa om jag sa ja! Vi skakade loss ordentligt till den häftiga låten så vi blev varma. Efter denna enda dans satte vi oss sen vid ett angränsande, pratvänligare litet rum med våra vinglas och ett tänt ljus på bordet. Där satt vi sen resten av kvällen som ett ”Lady å Lufsen-par” med blickar endast för varandra. Snackade och skrattade. Tystnade och log när våra händer möttes över bordet. Kände spontant att vi hade hur mycket som helst gemensamt. Ja. så mycket att ”det blev vi”!

Vi återvände aldrig till Front Page efter detta utan nöjde oss med minnet av att där ha skapat vår egen ”förstasidesrubrik”.

Än idag, 40 år senare, har vi lite olika uppfattningar om vilken låt det var vi dansade till. Jag hävdar att det var ”Start me up” med Rolling Stones. Detta trots att jag vet att jag kan ha fel, att det kanske bara var titeln på den låt som så utmärkt passade mitt dåvarande sinnestillstånd.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *