Stockholm Exergi i Värtan en miljöbov

Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2019 med 1,1 miljoner ton, eller 6 procent, till 18,8 miljoner ton. Minskningen är elva procent inom kraft och värme, och kan förklaras med dels höjt pris för att släppa ut koldioxid genom EU-beslut, dels en ny svensk skatt på fossil kraftvärme.
Stockholm Exergi i Värtan hör dock till de 20 verksamheter som släppte ut mest koldioxid 2019.

Stockholm Exergi i Värtan producerar värme och el från kol, avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Det koleldade Värtaverket KVV6 har i många år varit en av landets största punktkällor för koldioxid, men under 2019 har företaget meddelat att koleldningen upphör under våren 2020. Den minskade kraftigt redan 2019, bland annat med hänvisning till kraftvärmeskatten.

En stor del av de svenska koldioxidutsläppen – ungefär hälften — ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Det är kraft, värme och stora industrier. Den delen minskade 2019 enligt ny statistik från Naturvårdsverket och uppgick till 18,8 miljoner ton. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släpper ut ungefär 15 miljoner ton.

Minskningen är särskilt stor inom kraft och värme. Hela sektorn minskade med elva procent. En orsak är att EU stramat upp handeln med utsläppsrätter så att det under andra halvan av 2018 blev mycket dyrare att släppa ut ett ton koldioxid. Priset gick från 50 till 250 kronor per ton genom regeländringar som bland annat Sverige varit pådrivande för.

I de svenska klimatmålen för 2020 och 2030 ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandeln, för de partier som stod bakom den klimatpolitiska överenskommelsen utgick från att detta skulle styras av EU, inte av svensk politik.

Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp, även de som omfattas av utsläppshandeln.

Den 1 augusti 2019 infördes infördes också koldioxidskatt på fossil kraftvärme. Den gjorde det omedelbart dyrare att elda kol, gas, olja och torv för el och värme.

En faktor som också missgynnat fossil el är att förnybar el, särskilt vindkraft växt snabbt i Sverige och alla länder runt oss. Elförbrukningen har inte ökat, så vindkraften tränger undan fossil kraft.

Det som å andra sidan ökat under lång tid är avfallsförbränningen. Den del av avfallet som består av potatisskal, kaffesump och liknande är biobränslen som per definition inte ger koldioxidutsläpp. En del, till exempel glasskärvor, brinner inte alls och ger inte heller koldioxidutsläpp. Men en del är plast och den tillverkas av fossila bränslen. Avfallsförbränning för el och värme har ökat i många år och gav 2018 2,6 miljoner ton i utsläpp – betydligt mer än kol, olja, gas och torv, som tillsammans  står för 2,2 miljoner ton. Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB.

Källa: Sveriges natur