Stockholm Exergi i Värtan en miljöbov

Lidingö14 april 2020 kl 06.15

Sveriges koldioxidutsläpp från industrier minskade under 2019 med 1,1 miljoner ton, eller 6 procent, till 18,8 miljoner ton. Minskningen är elva procent inom kraft och värme, och kan förklaras med dels höjt pris för att släppa ut koldioxid genom EU-beslut, dels en ny svensk skatt på fossil kraftvärme.
Stockholm Exergi i Värtan hör dock till de 20 verksamheter som släppte ut mest koldioxid 2019.

Stockholm Exergi i Värtan producerar värme och el från kol, avfall och biobränslen. Ägare är till hälften Stockholm Stad, hälften Fortum som till största delen ägs av finska staten. Det koleldade Värtaverket KVV6 har i många år varit en av landets största punktkällor för koldioxid, men under 2019 har företaget meddelat att koleldningen upphör under våren 2020. Den minskade kraftigt redan 2019, bland annat med hänvisning till kraftvärmeskatten.

En stor del av de svenska koldioxidutsläppen – ungefär hälften — ingår i EU:s handel med utsläppsrätter. Det är kraft, värme och stora industrier. Den delen minskade 2019 enligt ny statistik från Naturvårdsverket och uppgick till 18,8 miljoner ton. Det kan jämföras med att all vägtrafik i Sverige släpper ut ungefär 15 miljoner ton.

Minskningen är särskilt stor inom kraft och värme. Hela sektorn minskade med elva procent. En orsak är att EU stramat upp handeln med utsläppsrätter så att det under andra halvan av 2018 blev mycket dyrare att släppa ut ett ton koldioxid. Priset gick från 50 till 250 kronor per ton genom regeländringar som bland annat Sverige varit pådrivande för.

I de svenska klimatmålen för 2020 och 2030 ingår inte verksamheter som omfattas av utsläppshandeln, för de partier som stod bakom den klimatpolitiska överenskommelsen utgick från att detta skulle styras av EU, inte av svensk politik.

Men klimatmålet 2045 om netto noll utsläpp, med vissa undantag, omfattar alla utsläpp, även de som omfattas av utsläppshandeln.

Den 1 augusti 2019 infördes infördes också koldioxidskatt på fossil kraftvärme. Den gjorde det omedelbart dyrare att elda kol, gas, olja och torv för el och värme.

En faktor som också missgynnat fossil el är att förnybar el, särskilt vindkraft växt snabbt i Sverige och alla länder runt oss. Elförbrukningen har inte ökat, så vindkraften tränger undan fossil kraft.

Det som å andra sidan ökat under lång tid är avfallsförbränningen. Den del av avfallet som består av potatisskal, kaffesump och liknande är biobränslen som per definition inte ger koldioxidutsläpp. En del, till exempel glasskärvor, brinner inte alls och ger inte heller koldioxidutsläpp. Men en del är plast och den tillverkas av fossila bränslen. Avfallsförbränning för el och värme har ökat i många år och gav 2018 2,6 miljoner ton i utsläpp – betydligt mer än kol, olja, gas och torv, som tillsammans  står för 2,2 miljoner ton. Om avfallsförbränningen vore en enda anläggning skulle den vara Sveriges näst största koldioxidutsläppare, efter SSAB.

2018 2019 verksamhet
1 SSAB inkl Lulekraft 4641 5230 ståltillverkning från malm Luleå, Oxelösund
2 Cementa 2408 2024 cement Gotland, Öland, Skövde
3 Preem 2161 1680 oljeraffinering Lysekil, Göteborg
4 LKAB 653 668 järnmalm/pellets Kiruna, Malmberget
5 Borealis 637 632 Kemi (plast) Stenungsund
6 Nordkalk m fl 572 592 kalkbränning Gotland m fl
7 Stockholm Exergi 860 588 el och värme Stockholm m fl
därav Värtaverket KVV6 500 311 el och värme från kol Stockholm
8 ST1 547 456 oljeraffinering Göteborg
9 Vattenfall Uppsala 385 286 el och värme Uppsala
10 Tekniska Verken Linköping 301 285 el och värme Linköping
11 Boliden Rönnskärsverken 285 271 metallproduktion, återvinning Skellefteå
12 SYSAV 205 255 el och värme från avfall Malmö
13 Mälarenergi 258 241 el och värme Västerås
14 SSAB Borlänge 271 227 stål från skrot Borlänge
15 Eon Värme Norrköping 232 223 el och  värme Norrköping
16 Göteborg Energi 226 207 el och värme Göteborg
därav Ryaverket 210 194 el och värme med fossilgas Göteborg
17 Renova Avfall Gbg 207 200 el och värme från avfall Göteborg
18 Vargön Alloys 165 182 produktion av legeringämnen Vänersborg
19 Höganäs 202 173 Järnpulverproduktion med fossilgas Höganäs
20 Eon Värme Heleneholm 156 83 el och värme från naturgas Malmö
Summa all industri (ex flyg) 19918 18771

Källa: Sveriges natur

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *