Elever som går på gymnasiet får idag 1 250 kr i månaden under 10 månader och för den som ansöker om och får beviljat både bidrag och lån för heltidsstudier så hamnar det på totalt 12 052 kronor per fyraveckorsperiod Arbetet.se. För vissa elever som inte har ett extrajobb på sidan om skolan så räcker pengarna sällan till. 1 250 kr är alldeles för lite pengar för eleverna på gymnasiet och studiebidraget bör höjas till 1 500 kr i månaden och heltidsstudierna på universitet bör vara 15 000 kronor.
Elever ska få ett större CSN-bidrag som kan bidra till att elever och studenter får bättre ekonomisk trygghet under sin studietid. Det kan göra det lättare för dem att klara av sina levnadskostnader, mat och kursmaterial. Man får ofta höra orden "fattig student" och det orden grundar sig i att studenterna inte har tillräckligt med pengar. De pengarna som studenterna får är alldeles för lite och tanken om att behöva hushålla med pengarna maximalt eller inte kunna spendera pengarna på saker man vill spendera dem på kan vara ett stresspåslag för studenterna. Eleverna bör fokusera på sina studier inte om man har råd att äta middag. Problemet är att det är ett indexerat inflation bidrag, jag anser dock att man ska ta bort att bidrag går med inflationen utan istället måste vi prioritera våra studerande och att de bidrag man får idag är för lågt för att studenterna ska kunna leva ett bra liv under perioden man studerar.
När elever och studenter inte behöver oroa sig så mycket för sin ekonomi kan de fokusera mer på sina studier och därmed prestera bättre akademiskt. Eleverna får både bättre studieprestation och studiemiljö. Detta gör att man inte behöver fokusera på att jobba utanför skolan utan man kan lägga allt fokus på sina studier. Det finns även elever och studenter som bor väldigt långt ifrån skolan och inte hinner jobba efter skolan, detta gör att de endast kan leva på pengarna man får i bidrag.
Det negativa med att höja CSN bidraget är att staten måste betala ut mer pengar till eleverna. Men även om de måste betala ut mer pengar till en början så kommer det ekonomiska kretsloppet påverkas positivt vid ett större studiebidrag. Genom att ge eleverna mer pengar så resulterar det i att eleverna spenderar mer pengar. Staten har skatt på alla varor vilket betyder att de får pengar när ungdomarna köper. Företagen växer även och måste anställa fler, detta leder i sin tur till att fler får jobb vilket som sen betalar skatt och själva handlar vilket leder i slutändan till en så kallad positiv spiral. Genom att höja studiebidraget för studenter och elever så påverkar det företag, bankerna och den offentliga sektorn ekonomiskt Ekonomifakta. Företagen säljer mer varor, om man exempelvis kollar på den lokala pizzerian eller den lokala matbutiken så kan man se att dessa säljer mer av sina varor på grund av att eleverna har råd att spendera mer pengar.
Sammanfattningsvis bör vi ta bort indexerade inflationsbidrag och höja studiebidraget. Eleverna får ekonomisk trygghet när de får mer pengar. Med högre CSN blir det en förbättrad studieprestation eftersom eleverna inte behöver tänka på att tjäna pengar utanför skolan. Kollar man på det ekonomiska kretsloppet så gynnar det Sverige i längden, detta beror på att eleverna kommer spendera sina pengar som sen kommer gå runt i flera sektorer.