Lidingö fortsätter att utmärka sig som en av Sveriges mest aktiva kommuner. Enligt Region Stockholms folkhälsoenkät motionerar 88 procent av invånarna mellan 16 och 84 år regelbundet på sin fritid, vilket är högst i länet. Samtidigt har kommunen den lägsta andelen helt stillasittande invånare i Stockholmsregionen.
Den starka folkhälsan på Lidingö är ingen tillfällighet. Kombinationen av ett aktivt föreningsliv, goda träningsvanor och det starka arvet från Lidingöloppet har skapat en kultur där fysisk aktivitet är en naturlig del av vardagen.
Höga placeringar i statistiken skapar medvetna motionärer
När nästan nio av tio invånare tränar regelbundet utvecklas också en högre kunskapsnivå kring träning, hälsa och återhämtning. Motionärer på ön nöjer sig sällan med enkel marknadsföring eller snabba rekommendationer från sociala medier när de tar beslut om sin träning. Intresset är så stort att många söker efter oberoende information, expertutlåtanden och produkttester innan de fattar beslut.
Det gäller särskilt inom kosttillskott, träningsredskap och nya träningsmetoder. När fler tränar ökar också intresset för riktigt bra produktgranskningar, och sajter som SverigesFitness används alltmer som komplement till råd från personliga tränare.
En djupt rotad idrottskultur från skola till elit
Lidingös starka hälsoprofil börjar tidigt. Statistik från Kolada visar att mellan 96,5 och 97,5 procent av kommunens niondeklassare når minst betyget E i Idrott och hälsa. Det är betydligt högre än rikssnittet, som ligger mellan 89 och 91 procent.
Bakom siffrorna finns ett omfattande arbete från både skolor och lokala idrottsföreningar. Barn och ungdomar introduceras tidigt till rörelse, vilket skapar vanor som ofta följer med upp i vuxen ålder. Resultatet blir en kommun där träning inte ses som ett projekt utan som en naturlig del av livet.
Löpningen är ett tydligt exempel. Lidingöloppet 2024 samlade över 30 000 deltagare, en ökning på mer än 30 procent mot året innan. Gruppen 18–24 år växte med 86 procent, och Svenska Friidrottsförbundet konstaterade att loppet bekräftade "den häftiga löpartrenden" i Sverige. Enligt Löparbarometern 2025, genomförd av YouGov på uppdrag av Löplabbet, springer nu 27 procent av svenska vuxna minst en gång i veckan, jämfört med 19 procent 2018.
Tre pelare bakom den lokala hälsoprofilen
- Natur och infrastruktur: Naturnära miljöer som skapar goda möjligheter för löpning, cykling och utomhusträning året runt.
- Ett starkt föreningsliv: Organisationer som engagerar barn, ungdomar och vuxna i organiserad fysisk aktivitet.
- Långsiktiga vanor: Ett utbrett fokus på proaktiv hälsa och att må bra i vardagen.
Det socioekonomiska sambandet bakom träningsvanorna
Folkhälsomyndigheten visar tydligt att utbildningsnivå och inkomst hänger samman med fysisk aktivitet. I Stockholmsregionen uppfyllde 64 procent av personer med eftergymnasial utbildning rekommendationerna för fysisk aktivitet, jämfört med 48 procent bland dem med förgymnasial utbildning.
Lidingö är en av Sveriges mest välutbildade kommuner, vilket delvis förklarar kommunens återkommande topplaceringar i idrotts- och hälsomätningar. Hög utbildningsnivå leder dessutom ofta till större intresse för forskning, förebyggande hälsa och långsiktiga livsstilsval. Det bidrar i sin tur till att fler prioriterar träning och återhämtning som en del av sin vardag.
Skiftet mot datadriven hälsa
De senaste trenderna inom träning handlar inte längre enbart om prestation. Allt fler fokuserar på datadriven hälsa där sömn, puls, stressnivåer och återhämtning mäts med hjälp av smart teknik.
Många vill förstå hur kroppen fungerar istället för att enbart jaga träningsresultat, och aktiviteter som pulsstyrd träning och sömnanalys får allt större utrymme.
Lidingö stad har tagit den inriktningen ett steg längre och är den första kommunen i världen som lanserat Träna Hjärna, ett livsstilsprogram baserat på forskning från Karolinska Institutet som kombinerar fysisk träning, kost och kognitiv stimulans för att bromsa åldrandet.
Höga krav på utrustning och näring
När träningsvolymen är hög ökar också kraven på det som stödjer den. För många Lidingöbor handlar val av träningsutrustning och kosttillskott inte om trender utan om funktion, hållbarhet och vetenskaplig grund.
Oavsett om det gäller löparskor, styrketräningsutrustning eller vitaminer vill användarna veta att produkterna håller vad de lovar. Det lokala fokuset på forskning och evidens gör att många efterfrågar fakta snarare än marknadsföring, och att en etikett med imponerande påståenden sällan räcker.
När 88 procent tränar blir det normen
En viktig men ofta förbisedd faktor bakom Lidingös höga träningssiffror är den sociala normen. När nästan nio av tio grannar, kollegor och bekanta tränar regelbundet upplevs fysisk aktivitet som det normala snarare än ett aktivt val. Löparen på stigen, cyklisterna på morgonpendeln och samtal om träning på jobbet skapar ett socialt sammanhang där att inte träna kräver mer förklaring än att träna.
Den kulturen har också satt spår i hur kommunen prioriterar. Lidingö satsar på löpspår, utomhusgym och motionsanläggningar som sänker trösklarna ytterligare. När infrastrukturen byggs ut utifrån en befolkning som rör sig dagligen förstärks normen ännu ett varv, och det är det mönstret som förklarar varför Lidingö inte bara toppar statistiken ett år utan gör det år efter år.