Svenska hushåll hade över 308 miljarder kronor i konsumtionslån vid slutet av 2025, vilket motsvarar en ökning på cirka 3 procent jämfört med året innan. Uppgången skedde samtidigt som marknaden genomgick några av de största regeländringarna på många år, med både skärpta kreditkrav och nya regler för räntor och ränteavdrag.
En allt större del av konsumtionslånen är lån utan UC, där långivare använder alternativa kreditupplysningsföretag istället för Upplysningscentralen. Men vad är det som driver utvecklingen?
Hur mycket lånade svenska hushåll under 2025?
Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik uppgick svenska hushållens totala lån till 5 663 miljarder kronor i december 2025. Konsumtionslånen stod för omkring 6 procent av den totala skuldsättningen. Trots den relativt lilla andelen konstaterade Finansinspektionen i sin rapport från 2025 att konsumtionslån fortfarande står för ungefär en fjärdedel av hushållens totala lånebetalningar under ett år.
Tillväxten var som högst i februari 2025, då konsumtionslånen ökade med 6 procent jämfört med samma period året innan. Därefter bromsade utvecklingen in successivt och landade på 3,2 procent i december. Enligt privatlånutanuc.se sammanföll avmattningen med att ett nytt räntetak infördes och att ränteavdraget för blancolån halverades under våren.
Vad är ett lån utan UC?
Ett lån utan UC innebär att långivaren använder ett annat kreditupplysningsföretag än Upplysningscentralen (UC) för kreditupplysningen till ett blancolån. Det betyder däremot inte att lånet beviljas utan kreditupplysning, eftersom svensk lag kräver att alla långivare gör en kreditbedömning innan ett lån kan godkännas.
Istället används aktörer som Creditsafe eller Dun & Bradstreet. Fördelen är att förfrågan inte registreras hos UC, vilket många vill undvika eftersom flera UC-förfrågningar kan försämra kreditvärdigheten och påverka framtida bolåneansökningar negativt. Detta eftersom UC alltid används vid bolån.
Varför väljer fler lån utan UC?
Den främsta anledningen är att skydda sin långsiktiga kreditvärdigheten. En UC-förfrågan ligger kvar i registret i 12 månader och kan under den perioden påverka möjligheten att få bättre villkor på större lån.
Det märks särskilt i storstadsområden som Stockholm, och särskilt på Lidingö, där höga bostadspriser gör att banker ofta ställer hårda krav på kreditvärdighet. För personer som planerar att ansöka om bolån kan flera UC-förfrågningar därför bli en direkt nackdel.
En anledning till att fler tog lån utan UC under 2025 kan kopplas till att Riksbanken genomförde tre räntesänkningar under året. Lägre ränta innebär att många överväger att köpa nytt och flytta, och för att säkra sin kreditvärdighet fram tills flytten blir aktuell, är mindre lån som använder exempelvis Creditsafe ett bra alternativ.
Vad kostar ett lån utan UC?
Sedan den 1 mars 2025 gäller ett skärpt räntetak för konsumtionslån i Sverige. Det betyder att den nominella räntan inte får överstiga referensräntan plus 20 procentenheter, vilket under 2025 innebar ett räntetak på cirka 22-23 procent.
För ett blancolån på 50 000 kronor med en effektiv ränta (nominell ränta + avgifter) på 22 procent och en återbetalningstid på tre år blir månadskostnaden ungefär 1 900 kronor och en totalkostnad på 68 000 kronor.
Regeländringar som förändrade marknaden 2025
Under 2025 infördes flera nya regler som förändrade marknaden för konsumtionslån i grunden.
Banktillstånd blev obligatoriskt
Den största förändringen trädde i kraft den 1 juli 2025. Från det datumet krävs det banktillstånd för att få bevilja eller förmedla konsumtionslån i Sverige.
Före regeländringen fanns omkring 65 konsumentkreditinstitut på marknaden. I februari 2026 meddelade Finansinspektionen att endast två av dessa hade fått nytt tillstånd beviljat. Övriga aktörer har fram till den 31 juli 2026 på sig att ansöka om tillstånd, ändra sin verksamhet eller lämna marknaden.
Ränteavdraget halverades
Under 2025 halverades även ränteavdraget för blancolån från 30 till 15 procent. Under 2026 planeras avdraget att tas bort helt. En undersökning från Bluestep Bank i december 2025 visade att 61 procent av svenska konsumenter inte kände till förändringen.
Det innebär att den verkliga kostnaden för blancolån har ökat betydligt mer än många låntagare räknat med. För många hushåll har det lett till att dyra krediter blivit ännu dyrare efter skatt, trots att Riksbankens räntesäkningar samtidigt höll efterfrågan på lån uppe.
Risken bakom ökningen av konsumtionslån
Trots att fler hushåll söker sig till lån utan UC för att skydda sin kreditprofil, varnar både Finansinspektionen och Kronofogden för att den ökande skuldsättningen fortfarande innebär betydande risker.
Finansinspektionen har visat att ungefär var tredje kund hos konsumentkreditinstitut fick ett inkassokrav under 2024.
Samtidigt drev Kronofogden in över 18 miljarder kronor under 2025, och vid årsskiftet 2025/2026 hade 449 703 privatpersoner skulder hos myndigheten på sammanlagt 154 miljarder kronor. Jämfört med året innan ökade antalet skuldsatta personer med 3 procent och skuldbeloppet med 12 procent, medan skulderna växte med i snitt 44 miljoner kronor per dag under året.