Kamerorna är kortsiktig symbolpolitik

Kommentarer

1. Svar till V ang. kameraövervakning:

   Vänsterpartiet hävdade i Lidingö Nyheter den 22 april 2025 att kameraövervakning bara är kortsiktig symbolpolitik. De avslutar sin artikel här i LN med: ” Det är inte en politik för frihet, det är en DDR-modell vi borde lämnat bakom oss för länge sedan.”

   I London var man tidigt ute – framgångsrikt – med kameraövervakning som ett medel för att bekämpa terrordåd från IRA och senare från andra terrorister. Att hävda att engelsmännens åtgärder mot terrorn skulle vara en DDR-modell framstår här som groteskt.

   I Sverige har vi två tydliga exempel på att kameraövervakning har varit ett verkningsfullt medel för att gripa attentatsmän:

   Terrordådet på Drottninggatan den 7 april 2017. Där kunde kameraövervakningen i bl a tunnelbanan bidra till att gripa Rakhmat Akilov.

   Mordet på utrikesminister Anna Lindh den 10 september 2003 kunde klaras upp med hjälp av övervakningskamerorna på NK.

   Övervakningskameror kan även användas framgångsrikt för att förhindra brott. Detta visar nedan exempel:

   Kameraövervakningen i Landskrona
   ”Efter att övervakningskamerorna stängdes av i kameraområde (1) minskade brotts-anmälningarna. Dock skedde det en generell minskning i hela Landskrona när hänsyn tas till kontrollområden under samma period.

   I kameraområde (2) minskade brotten kraftigt det första året. Minskningen är även större än i resten av Landskrona. Dock ökar brotten något igen under resten av undersökningsperioden vilket kan tyda på att kameraövervakning, som situationell preventionsåtgärd, har en viss effekt inledningsvis men matts av något när nyheten om kameraövervakning har sjunkit in”.
   (Källa. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1486873/FULLTEXT01.pdf )

   Kameraövervakning på allmän plats, Studentuppsats
   ”Det har gjorts flera undersökningar om svenska folket inställning till kameraövervakning. Allmänheten blir mer positiv till kameraövervakning ju mer tiden går. 1995 accepterade 66 % av svenska folket kameraövervakning på gator och torg medan sju år senare svarade, på samma fråga, hela 75 % att de accepterade kameror på gator och torg. Kameraövervakning har visat sig ha en preventiv effekt på vissa brott. De brott som det har tydligast effekt på är egendomsbrott som stöld och skadegörelse. Kameraövervakningen har även visat sig fungera bäst på platser med en redan hög och koncentrerad brottslighet varvid införandet av övervakningskameror kompletteras med andra åtgärder som ökad belysning och insyn.”
   (källa: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:276307/FULLTEXT01.pdf )

   BRÅ 2018 – Metastudie (86 studier)
   Resultaten visar att kamerabevakning sammantaget gett statistiskt signifikanta brottsförebyggande effekter på
   • brott mot fordon, egendomsbrott och narkotikabrott, men inte på våldsbrott och ordningsstörningar.
   • bilparkeringar och i bostadsområden, men inte i centrumkärnor, kollektivtrafik eller särskilda bostadsområden med flerfamiljshus.
   (Källa: https://bra.se/rapporter/arkiv/2018-12-17-fungerar-kamerabevakning-brottsforebyggande )

   BRÅ – Möllevångstorget i Malmö
   ”Efter det att kamerorna sattes upp visade att antalet brott på torget med 40 procent, till omkring 100 anmälda brott. Störst var minskningen av brott mot person, som halveras jämfört med de föregående åren. Även stöldbrotten minskade tydligt.”
   (Källa: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1486873/FULLTEXT01.pdf )

   Ingen – mig veterligen – tror att en enda åtgärd är tillräcklig för att bekämpa brottsligheten. Men svåra – delvis olösta – samhällsproblem brukar behöva en hel arsenal av åtgärder, både förebyggande och repressiva. Eller med Johan Pehrsons vokabulär:

   ”Den grova brottsligheten bekämpas bäst med både lovikkavante och järnhandske”.

   I denna arsenal har kameraövervakning också sin givna plats. Även i Lidingö!

   Svara