Det råder ibland olika uppfattning om hunden ska vara kopplad eller om det räcker att ha uppsikt över den. Lidingö Nyheter kan berätta att det är koppel som gäller från och med den 1 mars.
På Lidingö gäller att hundar ska hållas kopplade inom torg och parker samt anlagda lekplatser och bollplaner (Lidingö stads författnings-samling, allmänna lokala föreskrifter, §14). Det kan man läsa på stadens hemsida.
För naturreservat gäller kopplingstvång för hundar hela året. Det betyder att din hund alltid ska vara kopplad i naturreservaten Långängen-Elfvik och Kappsta. I området öster om Furutorp ska du hålla hunden under extra stor uppsikt.
På flera ställen på Lidingö finns hundrastgårdar och där råder naturligtvis inte koppeltvång. Där kan hundarna löpa fritt.
Så här säger lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter:
”Under tiden den 1 mars–20 augusti skall hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt.”
Och så här lyder Naturvårdsverkets officiella tolkning av detta:
”Om en hund ska hindras från att springa lös måste den i de allra flesta fall hållas i koppel. I praktiken får hunden, om den är lös, vara högst någon meter ifrån dig.”
Naturvårdsverket förtydligar även varför lagen finns:
”Lagens syfte är att skydda de vilda djuren, både däggdjur och fåglar, under den mest känsliga tiden när djuren får sina ungar. De marker som lagen syftar på är praktiskt taget all naturmark, även större parker och liknande.”
Läst på nätet: "Den som säger att deras hundar aldrig skulle skada något djur, att just deras hund inte har någon jaktinstinkt, ljuger. Eller har fel. Alla hundar har jaktinstinkt. Om en hund får vittring på en harpalt eller fågelunge spelar det ingen roll om husse eller matte skriker sig blå för att hunden ska lämna sitt byte."
Det kan räcka med att hunden skiljer fågelungarna från hönan eller ett kid från rådjuret bara genom att komma springande eller flåsande. Och på så sätt kan de små helt i onödan bli farligt exponerade för riktiga rovdjur. Rådjurskidet är präglad till att ligga sitt och gömma sig. Rådjursmamman springer därifrån för att locka hunden till sig. Det kan dröja flera timmar tills rådjuret kommer tillbaka till kidet.
En hundägare har ett strikt ansvar att hunden inte orsakar ”skador eller avsevärda olägenheter”. Det gäller inte bara vilt utan även till exempel betande tamdjur. Även en hund som inte biter djuren, utan bara jagar dem i en hage, är ett exempel på en skada eller olägenhet.
Det vore skönt om vi med tikar som emellanåt luktar gott eller löper slipper dessa lösspringande hanhundar, som ägarna verkar sakna koppel på, eller kunskapen om att de ska hållas kopplade. Man häpnar ibland över att hundarna faktiskt lyckas överleva trots att de springer över vägarna, hej och hå, när driften blir för stark. Jag tycker det vore väldigt tråkigt om en sådan hane blir ihjälkörd, hur trevlig den än är. Vi som bor på Näset, där det finns väldigt många hundar, vet precis vilka de där oresonliga hanhundsägarna är.