En stunds eskapism från verkligheten

Från utställningen i Stadshusets entré.

En stunds eskapism erbjuder jag med detta kåseri den som behöver paus från den nattsvarta verklighet som vårt europeiska grannland Ukraina befinner sig i och vars effekt märks även här. 

I Kulturens tecken började veckan i måndags. Här är det mycket att ta igen efter månader med restriktioner och inställda evenemang.  Lidingö Filmstudio började vårterminen med  visning av Federico Fellinis film Julietta och andarna – samma skådespelerska som i La Strada, Giulietta Masina, artisten som redan när den Oscarsvinnande filmen visades 1954 gjorde ett så oförglömmeligt intryck på betraktaren med sitt minspel och sina ögon. Ja  det är mycket som ska tas igen efter den stiltje som rått under pandemin. Jag tar nu timeout på obestämd tid från eftemiddagar med Hercule Poirot på kanal 7 och alla konstifika mordfall som detektiven dras in i. 

På tisdagskvällen skulle jag gå på en författarafton arrangerad av Biblioteket och Bibliotekets Vänner där Magnus Västerbro var inbjuden att tala om sin senaste bok Karl XII  I Tyrannens tid. Då jag var ute i god tid  började jag med att gå runt på nyligen öppnade  GRAFISKA SÄLLSKAPET 111+1 ÅR utställningi entréhallen på Stadshuset och beundrade 120 konstnärers färgsprakande  alster och i svart/vitt. Utställningen pågår till den 13 mars. 

På ett anslag vid hissarna råkade jag se att Capio på 2 trappor erbjuder vaccinering mot Covid 19 och ingen föranmälan behövdes. Det gäller att utnyttja tiden.  Några minuter senare hade jag fått min fjärde spruta. Så lättvindligt och jag slapp krångla till det med att skaffa Appen till Alltid Öppet. Passa på - 2 trappor upp i stadshuset och ingen föranmälan. 

Upplyft av grafifkutställningen och att ha lyckats så smidigt få den fjärde sprutan gick jag in i Gustav Dalénsalen (vilken fullträff ändå att f.d Sessionssalen har bytt namn!) och satt där i godan ro och läste min julklappsbok ’Efterliv’ av nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah.  

Anledningen till att jag var alldeles för tidig till författaraftonen som skulle börja först kl 18 var förstås det usla väglaget med indragna bussturer. Hur jag efteråt skulle ta mig hem fick bli en senare fråga. Det kändes riktigt bra att Kulturen nu har kommit igång. Och jag  slapp ringa efter taxi.Tog 206 till Ropsten och sedan Lidingöbanan och var hemma 20.30. Som tur var hade jag stavarna med. 

Nästa vecka är det sportlov (Detta kåseri skrevs för en vecka sedan. Reds anm). Min kusin Margareta och make i Frankrike välkomnar mig att göra en skidresa och besöka dem där de bor med Jurabergen i fonden. Det hade jag så gärna gjort om allt varit normalt men dessutom gick mitt pass ut för över ett år sedan. Så en skidresa får anstå tills ett senare tillfälle. 

Vad gör man när en del säger Si medan andra säger Så?!  Mitt barnbarn deklarerade senast vi talades vid att ”...alla han känner har Mobilt Bankid." Jo det låter ju bra och betryggande. Men, på tv4 tror jag det var, uttalade sig professor GW Persson bestämt mot Mobilt BankId med anledning av de många alltför vanliga bedrägerierna mot äldre. Själv hade han fått sin identitet kapad inte mindre än två gånger och har nu vidtagit mått och steg så att han inte ska råka ut för något dylikt igen.  Och min situation då. Det enda jag har gemensamt med GW Persson är åldersmässigt och förstås en  aversion mot brottslighet på internet. Samtidigt tror jag ju på mitt barnbarn när han säger att Mobilt BankId är både lätt och  säkert. 

Och så har min lilla blå miniräknare försvunnit! Den som var så smidig och enkel, utan batterier. Papper och penna får gälla även i fortsättningen ser det ut som.