Fest hos Borgargillet. Det har Inger Grimlund besökt. Följ med och provsmaka det som bjuds en solig dag i juni.
Numera blir det inte så många resor in till stan – men då jag får en inbjudan till det ena eller andra tar jag helst Färdtjänst, eftersom Stockholms färdvägar är opålitliga. Ringde alltså Färdtjänst för förbeställning men upplystes om att jag var ”nummer 38 i kön”. Visserligen var jag ute i god tid, men ändå! Hur länge skulle jag få vänta…
Bättre då att ta kontakt med min vän Bertil i Larsberg som skulle på samma äventyr – vi delar taxi! Sagt och gjort, allt gick som smort och vi var de första gästerna på plats, adress Borgargillet på Nybrogatan 60.
Här på Östermalm har Borgerskapet en av sina fastigheter med ett våningsplan där arkiv och bibliotek står till förfogande för de borgare som så önskar. En trevlig innergård hör till där det traditionella Vårgillet blommar ut med mingel, vacker körsång och härlig sommarbuffé. Men först – en ”Drink Gillet” enligt den inbjudan vi fått per mail. Och inte bara det – ”Välkylt, vitt vin eller rosé, källarsvalt öl eller bubbelvatten.”
Eftersom jag sedan snart åtta år inte dricker alkohol har jag blivit festernas gnällspik. Sorry, kan inte låta bli att irriteras över den nonchalans som vi ”alkoholfria” får uppleva i många festliga sammanhang. Vatten i ett tandborstglas – ungefär så, när man utan vidare kan bjuda ett glas svalt äppelmust i vinglas att skåla med. I dag finns det ju också många riktigt goda alkoholfria ölsorter, så det borde inte vara något problem och det var det inte heller här, när jag väl förklarat saken för personalen.
Det var dukat för femtio borgare i den grönskande innegården. Långbord och höga, runda ståbord fanns att välja mellan – det var bara att slå sig ner och ta plats. Vårt långbord fylldes snabbt av förväntansfulla borgare; Konservator Hans, charkuteristen Mauri, företagare ”hattar och mössor” Anders och Hans, läkaren Eva Jansson och så min kompis Bertil, revisor. En härlig blandning och min vana trogen tog jag upp penna och anteckningsblock. Är man journalist så är man!
Vinden svepte med sig pappersservetter och plast från borden men som tur var hade det dukats med tungt porslin och riktiga glas. Våra värdar tittade oroligt upp mot den stålgrå himmelen och bad en bön – låt oss slippa regnet! ”Drink Gillet” med röda bär och bubbel gav tröst och hopp även om många kom att tänka på tjejernas fotbolls-VM i Frankrike! Vilket regn det blev – och två mål. En tröstens ord – det finns inget ont som inte har något gott med sig!
Mat, musik och människor är en härlig treenighet! Ett tjugotal sångare radade upp sig längs muren och så höjdes taktpinnen för Romkören som förnöjde oss med sommarsånger. Och alla fick vi vara med och sjunga om Rönnerdal – ”hur han klarar skivan kan ingen förstå”.
Lite så var det här också – hur dom klarade skivan var svårt att förstå! Men, det gick galant. Ridån gick upp och där stod maten i all sin härlighet. Vinet porlade, härliga samtal över bordsgränser och goda skratt gav kvällen lust och värme. Mer sång och ett lotteri, så närmade sig kvällens avslut.
Jag köpte en lott för 20 kronor. Har aldrig vunnit på lotteri, men nu, kära Borgare, nu vann jag en flaska vin!