Christer Mohlin och Björn Rosén.
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning
med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Christer Mohlin (M), utbildningsnämndens ordförande
Björn Rosén (LP), utbildningsnämndens vice ordförande
Björn Rosén (LP), utbildningsnämndens vice ordförande
Jag har själv lyft frågan här flera gånger och jag vet att det är fler föräldragrupper som diskuterar frågan
Med all respekt för er redogörelse. Det är lite olika siffror angivna. Nyckelfrågan är vad är förskolorna dimensionerade för. Källenfors har varit väldigt duktig på att maximera ekonomiska förutsättningar, det upplevs att nedskärningarna sker och att barnen får betala för det.
Kommer ni att avgränsa en yta för förskolebarnen? Exempelvis annexet bara kommer vara tillgängligt för förskolebarn? Varför inte använda de lokalerna för en förskola? Varför inte starta förskoleverksamheten i stenbiten igen?
Det finns säkert annan verksamhet kommunen kan använda tomma lokaler till. Stenbiten har stått tom i 2 år?
Varför inte agera på resultatet ni skulle få om ni frågar och blandar in föräldrarna. Jag tror att de flesta i sticklinge som är berörda känner till det ni beskriver här.
Hej Anders.
Det är utmärkt om föräldrarna i Sticklinge redan känner till det vi beskriver i artikeln. Hela syftet är just att dela fakta så att ingen behöver bli orolig baserat på felaktiga påståenden. Exempelvis om att förskolorna kommer att bli överfulla till hösten, vilket ju inte stämmer med verkligheten. Istället ser antalet barn i förskolornas nuvarande lokaler ut att minska.
Det finns ingen formell dimensionering för de kommunala förskolorna. Men vi ser att vistelseytan inomhus på de båda förskolorna till hösten 2026 kommer att överstiga rekommenderade 7,5 kvm per barn. Framförallt vet vi även att berörda förskolor fungerar väldigt väl idag och att de får mycket goda omdömen av de vårdnadshavare som har sina barn där.
Till hösten kommer H-huset på Sticklinge skola att nyttjas av en femårsgrupp från förskolan. Dessa lokaler har tills nu används av sexåringar i förskoleklass, som till hösten kommer att placeras i annexet tillsammans med åk.1. För att skapa trygghet kommer ett nytt staket att avgränsa en utemiljö för femåringarna. Detta staket sätts upp nu under sommaren.
Att utbildningsnämnden löpande anpassar sina lokaler efter antal barn har inte med något initiativ kring effektivisering att göra. Det är en helt naturlig del av att bedriva förskole- och skolverksamhet.
För alternativ användning av Stenbitens lokaler har staden bedömt behovet av ytterligare LSS-platser som högst prioriterat. Orsaken till att ingenting händer just nu beror på den pågående bygglovsprocessen, inklusive överklaganden. Vid prövning i Länsrätten och Mark- och miljödomstolen fick kommunen stöd för sin önskan att omvandla till LSS-boende, men det återstår ytterligare ett steg kring prövningstillstånd i högre instans.
Christer Mohlin (M), utbildningsnämndens ordförande
Det här beslutet fattades på ett felaktigt underlag. Hade vi fått korrekt statistik / information från början hade Centerpartiet aldrig ställt sig bakom det.
Skillnaden mellan styret och Centerpartiet är att vi vågar erkänna när ett beslut blivit fel. Då är det självklart att göra om och göra rätt och inte att i efterhand försöka försvara en dålig lösning.
Pia Müller Centerpartiet Utbildningsnämnden
Lotta Morger Centerpartiet Utbildningsnämnden
För oss handlar politik inte om prestige. Det handlar om att sätta barnens bästa främst.
Bra skrivet, Pia. Det handlar om verkligheten.
Det känns inte som nuvarande moderater på ön gör nytta längre alls. Fina ord bara inför valet.
Det är så mycket som har försämrats senaste tiden.
Om någon kan komma på en enda positiv händelse där Lidingös styre kommit med- skriv det här. jag kan då inte komma på någonting alls senaste åren. Trist nog.
Din beskrivning ser ju rent deppig ut, Bernt,
Här kommer några positiva saker som styret har drivit fram inom utbildningsområdet under mandatperioden:
> Gemensamma och samordnade ordningsregler (inkl. mobilförbud)
> Stoppat spel om pengar från skolornas datorer
> Regelbundna hundsök efter narkotika i våra grundskolor (förebyggande åtgärd)
> Tydliga konsekvenser (inklusive avstängning) för de som bryter mot ordningsregler
> Tidiga och samordnade insatser mellan polis, skola, socialtjänst och vård genom Backa Barnet
> Lidingös första resursskola Lillåkers, dit nu samtliga drygt 70 elever också kommer varje dag (dvs även tidigare hemmasittare)
> Måltidsupphandling av ”elevernas favoriter” (serveras förhoppningsvis från november 2026)
> Utvecklingsarbete med Hersby gymnasium, ny skolledning och resa mot ännu mer jämställd och inkluderande kultur
> Påbörjad resa mot Sveriges ledande matematikkommun, inklusive nya lektorstjänster (disputerade lärare)
> Infört modern arbetslivsorientering (MOA) för samtliga kommunala grundskolor
> Initierat nytt uppdrag för alla studievägledare, som integreras med MOA
Utöver ovanstående också flera strukturella förändringar i syfte att få största möjliga andel av förskole/skolpeng till pedagoger och elever.
Hoppas denna lista kan ge lite tro på att Lidingös utbildningsnämnd gör en hel del bra saker. Oftast i enighet mellan partierna, dessutom. Lite tjafs – mycket verkstad!
Hälsningar
Christer (M), utbildningsnämndens ordförande
Barnen är alltid i centrum. Därför skall pengar gå till lärare och pedagoger inte till hyror för tomma lokaler.
Beslutsunderlag baserat på prognoser kommer aldrig att vara helt perfekta. I underlaget för det aktuella beslutet fanns tydligt angivet att outnyttjade lokaler vid skolan skulle kunna användas.
Björn Rosén (LP), utbildningsnämndens vice ordförande
Ni talar om ett överskott av lokaler. Om det verkligen finns så många tomma lokaler borde de väl kunna användas för att minska barn- och klassgruppernas storlek? Det skulle gynna både pedagogernas arbetsmiljö och barnens möjlighet till studiero och en bättre lärmiljö. Är det ekonomin som sätter stopp för det?
Hej Linda
Jag vill verkligen betona att kommunen driver en mycket kvalitativ och uppskattad förskoleverksamhet i Sticklinge och övriga Lidingö.
Antalet förskolebarn har minskat de senaste åren samtidigt som antalet äldre ökar. För kommunen innebär det att vi löpande ser över vårt lokalbestånd. Som tidigare kommunicerat så kommer Stenbiten att konverteras till ett LSS boende.
Ett LSS boende är en bostad med individuellt anpassat stöd och service för personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, så att de kan leva så självständigt och tryggt som möjligt. Stenbiten är planerat som ett gruppboende för 6 personer.
Detta är en naturlig del av att driva kommunal fastighetsförvaltning.
Björn Rosén (LP) vice ordförande utbildningsnämnden
Tack för svaret, Björn.
Jag uppskattar informationen om Stenbiten och behovet av LSS-boenden. Däremot svarar det inte på min fråga.
Ni beskriver själva att Sticklinge skola har ett överskott av lokaler under lång tid framöver. Min fråga var därför varför dessa lokaler inte används för att skapa mindre barn- och elevgrupper, vilket skulle kunna ge bättre arbetsmiljö för pedagogerna och bättre förutsättningar för barnens lärande och studiero.
Om svaret är att det inte är ekonomiskt möjligt vore det bra att säga det tydligt. Då blir det också tydligt att det handlar om en ekonomisk prioritering och inte om att lokaler saknas.
Jag tror att många föräldrar skulle uppskatta ett rakt svar på just den frågan.
Finns det något ni politiker kan göra för att överklaga tidigare beslut iom felaktig fakta? Det verkar ju dessvärre inte som att vi som är boende i Sticklinge och har barnen på förskolan kan göra så mycket för att påverka men man kan ju tycka att om ett beslut tas på felaktiga grunder i kommunstyrelsen borde väl detta kunna gå att överklagas på något sätt?
Om det här är lösningen kanske kommunen lika gärna kan avveckla förskolorna helt. Samla barnen i klassrum, kalla verksamheten för naturprofil och låt pedagogerna bedriva undervisning utomhus större delen av dagen. Då kan man presentera nedskärningar som pedagogisk utveckling istället för vad de faktiskt är, besparingar.
Utomhuspedagogik är mer än att bara vara ute. Därför vore det intressant att få veta hur den ska genomföras i praktiken med 26 förskolebarn, hur många pedagoger som kommer att finnas i verksamheten, om personalen har utbildning eller erfarenhet av utomhuspedagogik, hur vila ska lösas, säkerhet, toalettbesök, vilka miljöer som ska användas och hur verksamheten är tänkt att fungera året runt, även vid sämre väder.
Finns det i samband med detta några planer på att förbättra utemiljön på Sticklinge skola, som i dagsläget till stor del består av asfalt?
Hej Linda,
Vi gör inga besparingar här. Förskolepengen är densamma. (Både för kommun och fristående). Men vi anpassar lokaler efter behov. För om vi INTE gjorde detta så skulle en minskad andel av förskolepengen gå till pedagoger.
Pedagogiken med Natur- och kulturgruppen för Sticklinges förskolebarn har fungerat under flera år. Nya lokaler och utemiljöer vid skolan kommer att anpassas efter behov. Det skall bli minst lika bra i framtiden och det kommer vi att följa upp.
Bra fråga om utemiljö vid Sticklinge skola. På besök fick jag frågan och specifikt om bättre klätterställning. Bra idé som vi får ta vidare.
Hälsningar Christer (M)
Det jag fortfarande saknar svar på är hur den faktiska verksamheten är tänkt att fungera för 26 femåringar i praktiken, utifrån de delar som kommunen ansvarar för vid en sådan här omorganisation:
– hur bemanningen är dimensionerad för verksamheten över hela dagen
– hur organisationen är tänkt att säkerställa trygghet, tillsyn och arbetsmiljö i den valda strukturen
– hur lokaler och utemiljö har bedömts och anpassats för den aktuella gruppstorleken
– hur en barnkonsekvensbedömning och/eller annan relevant analys har genomförts som grund för beslutet
– vilket underlag som ligger bakom bedömningen att just denna organisation och gruppstorlek är lämplig
– hur de uppgifter om lediga lokaler i Sticklinge skola har vägts in i beslutet
– hur likvärdighet säkerställs jämfört med andra förskolor i kommunen
Att hänvisa till att verksamheten “fungerat tidigare” och att lokaler “anpassas efter behov” ersätter inte en redovisning av hur upplägget faktiskt är tänkt att fungera med den aktuella gruppstorleken.
Rektorer och pedagoger ansvarar för det pedagogiska genomförandet inom givna ramar, men det är kommunen som beslutar om dessa ramar och därför behöver kunna motivera och redovisa hur organisation, lokaler och resurser är utformade och varför det bedömts som lämpligt.
Hej Linda,
Vi som är politiker anger mycket riktigt ramarna i form av budget och olika måltal. Men det är förvaltning och rektorer som arbetar med ”hur”. Allt som har med en förskolas/skolas inre organisation är enligt lagen rektors ansvar. En sammanfattande redovisning av verksamheterna görs årligen till utbildningsnämnden, där både ekonomi och de olika måltalen analyseras.
Alla de specifika frågor du ställer kan besvaras av ansvariga rektorer. Det är det två rektorerna för Sticklinge skola och förskola som har arbetat fram lösningen med femårsgruppen och som har full kontroll. Om du är en berörd vårdnadshavare och har alla dessa frågor, så hoppas jag verkligen att du söker kontakt med din rektor.
Mina skrivningar om ”fungerat tidigare” avser enbart de verksamheter som kommer att fortsätta i befintliga lokaler. Inget annat. Liksom mina referenser till årets brukarundersökning – som enbart handlar om det som har hänt och inte om någon framtid.
Christer Mohlin (M)
Utbildningsnämndens ordförande
Hur stor vistelseyta inomhus, i kvadratmeter per barn, kommer den nya natur- och kulturverksamheten vid Sticklinge skola att ha?
Tack för svaret, Christer. Det är bra att staden redovisar antal barn och tillgänglig yta. Samtidigt är uppgiften om 7,5 kvadratmeter per barn inte i sig tillräcklig för att bedöma om den planerade verksamheten uppfyller förskolans samlade kvalitetskrav.
Skollagen anger att barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och att barnen ska erbjudas en god miljö. Skolverkets riktmärke för fyra- och femåringar är 9–15 barn per barngrupp. Riktmärket är inte juridiskt bindande, men den planerade gruppen omfattar 26 femåringar. Det är därför rimligt att efterfråga en tydligare redovisning av hur gruppens storlek har bedömts som lämplig.
Kommer de 26 barnen att utgöra en sammanhållen barngrupp, eller ska de regelbundet delas in i mindre och stabila grupper? Vilken bemanning kommer att finnas under olika delar av dagen, och hur säkerställs en trygg verksamhet även vid frånvaro, raster, utflykter samt öppning och stängning?
I artikeln beskrivs mötena mellan femåringarna och de äldre eleverna som något positivt. Planerade och pedagogiskt ledda kontakter mellan barn i olika åldrar kan absolut vara värdefulla. Men samlokalisering är inte automatiskt detsamma som pedagogisk samverkan.
Vilket underlag – exempelvis forskning, dokumenterade erfarenheter eller pedagogisk planering – ligger bakom bedömningen att just denna lösning kommer att skapa de positiva effekter som beskrivs? Finns det en konkret plan för hur mötena mellan barnen ska organiseras, ledas och följas upp, eller blir mötena främst en följd av att verksamheterna placeras nära varandra?
Att lokalerna tidigare har använts av barn i förskoleklass innebär inte automatiskt att de är fullt anpassade för förskoleverksamhet. Hur har lokalernas och den avgränsade utemiljöns lämplighet för 26 femåringar bedömts, och vilka dokumenterade underlag finns för den bedömningen?
De positiva brukarundersökningarna visar att vårdnadshavarna uppskattar dagens verksamhet. De kan däremot inte ensamma användas som belägg för kvaliteten i en ny organisation och nya lokaler som ännu inte har tagits i bruk.
För att skapa trygghet och en faktabaserad diskussion bör staden redovisa hur barnets bästa har prövats, hur gruppstorleken har bedömts som lämplig och vilket pedagogiskt och praktiskt underlag den planerade lösningen bygger på.
Hej Alexandra!
Håller med dig såtillvida att antal kvm/barn bara är ett av många nyckeltal. Det jag har försökt kommunicera är att denna yta ökar till hösten för både Abborrvägens och Sticklingens förskolors lokaler. Den minskar inte, såsom har beskrivits i olika andra inlägg.
Våra förskolor arbetar lite olika med sina barngrupper. Sticklinge förskola är en av de som har större barngrupper för de äldre barnen, vilka sedan delas in i mindre grupper beroende på aktivitet. Exakt hur detta görs under år – termin – vecka – dag är upp till respektive förskola och inget som jag i detalj kan redogöra för. En sådan redovisning får man vända sig till respektive rektor för att få förtydligad.
Rektorerna för Sticklinge skola och Sticklinge förskola är mycket erfarna och har själva arbetat fram planerad lösning för femåringarna. Det är också dessa skolledare som skall kommunicera kring sina verksamheter och bedömningar om barnens bästa, samt kring praktiska underlag som den planerade lösningen bygger på. Jag vet att det har hållits flera olika föräldramöten kring dessa frågor.
För att själv känna mig trygg så har jag talat med skolledare både inom och utom Lidingö för att få exempel och referenser. Jag har också fått bra beskrivningar om hur det skall fungera vid ankomst – lunch – lek – hemgång. Så återigen, för de vårdnadshavare som ändå känner sig oroliga föreslås kontakt med ansvarig rektor som kan sina verksamheter.
Du har helt rätt i att det inte finns några brukarundersökningar från framtiden. Men vi kommer att få dem till nästa vår och då är vi garanterat lika nyfikna på resultatet! Men var trygg i att den flyttade verksamheten kommer att följas mycket noga av förvaltningen under hösten. Eftersom du ju är ledamot i Utbildningsnämnden så kommer vi båda snabbt att få del av denna information.
Hälsningar Christer
Spot on. Precis de här frågorna har ställts av flera. Ändå uteblir svaren. När öppenhet och dialog ersätts av färdiga besked utan tydliga underlag urholkas förtroendet. Våra yngsta barn förtjänar bättre. Vi får det styre vi väljer i valet. 🍀
Svar till Linda Larsson 26/6 kl 20.59
Hej Linda
Skolornas bemanning styrs av ekonomi i form av skolpeng. Cirka 2/3 av skolpengen går till personal och den absolut största delen går till pedagogerna. Till detta kommer också en peng för fritidshem/fritidsklubb.
Dessa pengnivåer varierar beroende på årskurs men är lika för alla Lidingös kommunala och fristående skolor ( förutom att fristående får extra 6% för att kompensera för moms).
Vi kan inte öka bemanningen och skapa mindre grupper enbart i Sticklinge skola, även om vi har lediga lokaler, utan att det skulle bli mycket kostsamt. Det skulle kräva att samma kostnadsökning skulle omfatta samtliga kommunala och fristående skolor.
Hälsar
Björn Rosén
Jag frågar inte om ändringar i hela kommunens system, utan vilket underlag som ligger bakom bedömningen att just en grupp med cirka 26 femåringar i ett klassrum är lämplig utifrån barnens behov i det här fallet, särskilt med tanke på att det finns lediga lokaler i Sticklinge.
Även om det likt katten gås kring het gröt är det uppenbart att den ängslan det ges uttryck för i själva verket gäller de LSS-platser som planeras i området.
Tack för att Du så tålmodigt svarar Christer – det hedrar Dig!
Hej Tommy,
Jag tror nog att det kan vara både och.
> Det finns säkert en oro för LSS och att det skapar otrygghet. Eftersom jag själv bor nära två större LSS-enheter i Hersby så vet jag ju att det inte är några som helst problem. Varken störigt eller stökigt.
> Samtidigt kan förändringen med femårsgrupp till grundskolans lokal också skapa oro hos föräldrar. All förändring är svår, särskilt med barn. Här har jag personligen samlat information och blivit trygg genom att samtala med erfarna rektorer som har relevanta erfarenheter.
Oavsett så måste all oro tas på allvar. Att kommunicera sakligt är då viktigt. Ibland räcker dock varken vi politiker eller Lidingö Nyheter till och då hoppas jag verkligen att de som har oro kontaktar ansvariga tjänstepersoner inom staden. Framför allt tycker jag att detta är viktigt för att inte onödigtvis överföra sin oro till barnen.
Hälsningar Christer (M)
Tommy,
Debattartiklar är väl till för debatt? Lite speciellt att tacka för tålamodet när någon svarar på inlägg i sin egen debattartikel.
Valfriheten framhålls ofta, men urholkas i praktiken när barngrupperna blir så stora och platserna så få att det inte längre handlar om val mellan verksamheter, utan om att alls få plats i någon förskola. Lite som att “lokal förankring” mest blir en valslogan i praktiken.
Samtidigt frångås de rekommendationer som finns i Skolverkets allmänna råd om måluppfyllelse i förskolan. Och så får våra fantastiska pedagoger hantera konsekvenserna.
När det gäller underlag för beslut förväntas det av en kommun att sådana förändringar grundas i tydliga konsekvensanalyser, redovisade avvägningar och dokumenterade bedömningar av barnets bästa enligt skollagen, samt att beslutsunderlaget är transparent och möjligt att granska. Det minsta man kan begära är att den principen faktiskt följs i praktiken.
Noterar bara att det alltså är föräldrarna till 5 (fem) barn som alltså inte är nöjda, om man utgår från statistiken som redovisats ovan.
Hej Christer och Björn,
Ni beskriver flytten av femåringarna som en ”trygg lösning”, men utelämnar den viktigaste frågan – varför den överhuvudtaget blivit nödvändig. Det som nu presenteras som en pedagogisk förbättring är i grunden en konsekvens av tidigare politiska beslut.
Stenbitens förskola lades ner kort efter att kommunen investerat betydande belopp (+1M SEK?) i att rusta upp verksamheten. Nu investeras ytterligare omkring 40 MSEK i att bygga om samma fastighet till en annan verksamhet, samtidigt som barnfamiljer i Sticklinge får färre förskoleplatser i närområdet och femåringar flyttas till en skola som inte är utformad för förskoleverksamhet. Det är svårt att se detta som en långsiktigt genomtänkt och ansvarsfull användning av skattebetalarnas pengar.
Det många efterfrågar är inte fler positiva formuleringar, utan tydliga svar. Var finns de aktuella trafik- och riskanalyserna? Varför har dialogen med de boende varit så begränsad? Och varför har trafiksäkerheten på Stenbitsvägen inte säkerställts innan projektet drivs vidare?
Ingen ifrågasätter behovet av fler LSS-platser. Frågan handlar om hur kommunen planerar och prioriterar. En långsiktigt hållbar planering borde kunna möta både behovet av LSS-boenden och barnomsorg – utan att skapa nya utmaningar för barnfamiljer och boende, för att sedan beskriva konsekvenserna i media som ”trygga lösningar”.
Hej Claudio,
Samtliga förvaltningar har långsiktiga planer för sina fastighetsbehov. Dessa planer omfattar både nybyggnad, omställning och avveckling. Alla relaterade politiska beslutsunderlag är transparenta och formella beslut tas i respektive nämnd.
Utbildningsnämnden har ett långsiktigt överskott av lokaler på Lidingö. Vårt uppdrag är att optimera för hela Lidingö – inte per stadsdel. Stenbiten var vid tiden för avvecklingsbeslutet 2024 den minst populära/belagda förskolan inom hela Lidingö. Av beslutsunderlaget framgick att en möjlig lösning för att skapa framtida platser inom Sticklinge är att utnyttja skolans lediga lokaler. Alternativet är att fler familjer från Sticklinge hade fått garantiplatser på förskolor längre bort.
Omsorgs- och socialnämnden har behov av LSS-platser på Lidingö. Dessa bör placeras där vi alla andra medborgare bor, inklusive villaområden. Genom att ställa om lokal på redan ägd fastighet blir budgeten för projektet bättre.
När det gäller detaljerade beslutsunderlag, riskanalyser etc så rekommenderar jag kontakt med berörd förvaltning.
Christer Mohlin (M), utbildningsnämndens ordförande
Tack för svaret, Christer.
Jag tror att du blandar ihop formella beslutsprocesser med kvaliteten i besluten. Att ett beslut är korrekt berett innebär inte nödvändigtvis att det är den mest långsiktiga eller ekonomiskt hållbara lösningen. Att först investera över en miljon kronor i att rusta upp en förskola och kort därefter besluta att lägga ned verksamheten framstår knappast som långsiktig planering eller ett ansvarsfullt användande av skattebetalarnas pengar.
Ingen ifrågasätter behovet av fler LSS-platser. Frågan är om konsekvenserna för barn, familjer och trafiksäkerhet har utretts tillräckligt innan beslutet fattades.
Du hänvisar till förvaltningen för riskanalyser och beslutsunderlag. Men det är du och övriga politiker som har fattat beslutet och därmed också har ansvaret för att kunna redogöra för vilka underlag det bygger på. Om det exempelvis finns aktuella trafik- och riskanalyser som stödjer beslutet borde det vara enkelt att hänvisa till dem.
Hej igen Claudio,
Beslutsunderlaget för Utbildningsnämnden kan du få via stadens registrator med referens LS 2024/951 (daterat 2024-05-06). Tyvärr kan jag inte länka här.
Jag har inte samma koll på de olika beslutsunderlagen inom förvaltningarna för omsorg/social (angående LSS) eller teknik (angående trafik). Föreslår kontakt med stadens registrator, som är mycket effektiv när det gäller att få fram handlingar.
Hälsningar Christer (M)
Tack för svaret och hänvisningen.
Som du säkerligen förstår handlar frågan inte om enskilda dokument, utan om helheten. Du och övriga politiker har ett övergripande ansvar för hur besluten slår mot området, även om de delas upp på olika nämnder.
Eftersom du i media beskriver konsekvenserna som ”trygga lösningar” borde svar på följande konkreta frågor ligga nära till hands:
Hur har den samlade påverkan på området analyserats?
Vilka aktuella trafik- och riskbedömningar har gjorts utifrån den nya verksamheten på Stenbiten?
Att det är ont om LSS-platser förstår vi, men hur har du och övriga beslutsfattare säkerställt att detta är den bästa och samlade mest ekonomiskt hållbara lösningen för Sticklinge och Lidingö på lång sikt?
Återigen. Det är svårt för oss boende och skattebetalare att se logiken i att först investera betydande belopp i en förskola för att sedan lägga ner den, och strax därpå investera 40 miljoner kronor på att bygga om samma fastighet till ett LSS-boende med betydligt dyrare driftskostnader än en förskola – samtidigt som barn nu måste flyttas runt på grund av platsbrist.
Hjälp oss att förstå, utan att hänvisa vidare till andra.