Stora jobb och precisionsarbeten med bron

Starkt solsken och försommarvärme gör, att vägbanan måste vattnas och snabbt täckas in med plast vid gjutningen.
Lilla Lidingöbron25 maj 2021 kl 05.147

Man arbetar nu utmed hela sträckan från Ropsten till Torsvik. Vägbanan brospann fem är gjuten, i kassunerna nummer åtta och nio pågår arbeten, pelaren nummer tio är klar. I landfästet Islinge hamnväg armeras den kraftiga väggen mot vägen och gjutning pågår. Vid landfästet Torsvik påbörjas pålning.

Med hjälp av två vibrobalkar (plus viss "manuell" efterstrykning) jämnas betongen ut. I kassunerna nio och åtta pågår arbeten.

Det blänker i den fuktade betongen, och ytan plastas snabbt in.

Man har här hunnit ungefär halvvägs. Översikten visar till höger två mastpumpar, som trycker ut betong till pumparna vid vägbanan. Det går åt drygt 320 kubikmeter betong. Betongbilarna backar hela vägen på de färdiga brovalven, varje bil lastar sex kubik. Bilden visar också en av "balkongerna" för allmänheten. En mindre del ingår i den här gjutningen.

I kassunen fundament åtta (till höger) pågår armering och vid fundament nio har pålarna renskurits.

Närmast i bild lyfter man bort formen till den stora bropelaren. Pelaren slipas av. I kassunerna nio och åtta pågår arbeten. De kraftiga röda tvärbalkarna vid pelaren nummer sju är redo att bära MSS-en, när den så småningom skjuts fram.

I landfästet Islinge hamnväg armeras en kraftig vägg, mot vilken man sedan ska motfylla fram till vägen. Gjutning påbörjas.

Den kraftiga borriggen, som borrar ned pålar vid landfästet Torsvik, manövreras från marken av föraren till vänster.

Utrymmet är trångt. Man ska undvika brospann, lyktstolpar, elledningar med mera. Två man har radiokontakt och hjälps åt. Förutom föraren (skymd) också mannen till höger.

Om inte millimeterprecision så åtminstone centimeterprecision i rampen ned till arbetsstället.

Läget för första pålen mäts in. Den ska borras ned snett, notera vattenpasset fäst vid pålen.

Den första pålen borras ned. Det blir sexton pålar till själva brofästet Torsvik.

Översikt över sträckan från blivande brogrenen (nere till höger), och vidare till Islinge hamnväg samt till landfästet Torsvik (skymtar i mitten av bildens övre kant).

Text och foto: Bo Vading
bovading@msn.com
Alla artiklar av Bo

Kommentarer

  1. Jag antar att bron vilar på kassunerna utan att vara fäst vid dem (för att klara rörelser vid temperaturväxlingar). Om det stämmer, hur löser man detta?

    1. Bron vilar på bropelarna, mellan bro och pelare finns så kallade lager (sådana syns mycket tydligt på stora bilbron). Ett lager tar upp rörelser i en riktning som är bestämd. I detta fall riktas rörelser från blivande brogren mot landfästena. En betongbro har mindre rörelser än en stålbro.

    2. Mellan stöd 1-10: I toppen på stöd 2-10 finns lager som tillåter rörelse i brons längsled. Så vid temperaturväxlingar kommer bron glida fram och tillbaka men sitta fast på Ropstenssidan. Tvärs bron är lager inte rörliga, för att kunna föra ner vindlast mm i grunden. Hoppas det var svar på din fråga Jörgen.

      Fina bilder Bo!

  2. Otroligt trevlig läsning! Trevligt med en så pass insatt och genuint intresserad fotograf och skribent!

  3. Fin info!
    Räknade ut att vid extrema temperaturskillnader, givet ovanstående fakta om lager etc, och betongens utvidgningskoefficient, torde rörelser på upp till 50 cm totalt behöva tas höjd (eller längd snarare) för. Noterar en möjligen helt tillräcklig skarvkonstruktion på planritningen av Torsviks landfäste, precis väster om den kraftiga betongmur, som just nu gjuts. Noterar också fyrdubbla lager i stöd 10. Frågan är om rörelserna tas ut i både Torsviks landfäste och i stöd 10 (mellan dubbellagren), eller om allt tas ut i Torsvik?

    1. Från entreprenören har jag fått följande uppgifter:
      Det är rörliga lager i landfästet Ropsten (LF1) och stöden 2-9. De tillåter bara rörelse i längsgående riktning.
      I stöd 10 (brogrenen) sitter två fasta lager för huvudbron (stöd 1-10) och vardera ett fast lager för grenbron 10-12 (gång- och cykelbron) och för grenbron 10-13A (spårbron).
      Från stöd 10 rör sig således bron mot Ropsten samt mot Islinge hamnväg och mot Torsvik. Vid de tre landfästena blir det broskarvar med övergångskonstruktioner, som hanterar rörelser, utan att trafikanter känner det.

      1. Tack för riktigt ambitiöst svar! Det är ju väldigt smart att fördela den expanderande halvmetern på bägge sidor av bron (och dess tre fästen, underförstått). Givetvis är det 10e stödet utsatt för sådana väldigt speciella och stora laster (och dessutom på den djupaste punkten), att fri rörlighet ej kan tillåtas där.

Lämna ett svar till Gunvor Nilsson Avbryt svar

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *