MP: Lidingö kan göra skillnad i miljö- och klimatarbetet, om viljan finns

Debatt1 juni 2020 kl 06.176
Bara du som prenumererar får:
• Över 5000 artiklar i arkivet
• Alla reportage
• Alla tester (kräftor, semlor, restauranger)
• Bildrebusjakten 1 gång/månad
• Dryckesguiden 1 gång/månad
• Bopriser 1 gång/månad
• Nyhetsbrev 1 gång/månad
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
Läs denna artikel gratis!
... och du får 5000 andra artiklar också!
Prenumerera från
29 kr/månad
Första månaden gratis!
Ingen bidningstid
Klicka här
Du stödjer Lidingös lokala dagstidning med oberoende journalistik
En månad i taget
29 kr/månad
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
Årsprenumeration
295 kr/år
(24:50/månad)
(Ord pris 345 kr/år)
Ingen bindningstid
Första månaden gratis!
En dag
49 kr/dag
Engångsbetalning (kort eller Swish)
Har du redan ett konto?
Patrik Sandström (MP), oppositionsråd

Kommentarer

  1. Mitt i Lidingö 26 maj visade hur tjänstemän och politiker på Lidingö slösar med skattepengar och fattar felaktiga beslut. Det är uppenbart att okunniga politiker är helt i händerna på tjänstemän och experter som ser till att befästa sin egen position och själva tjäna så mycket som möjligt.

    Konsultmiljoner har i tre omgångar gått till Zetterbergsdammen som nu pausas för tredje gången trots att nämndens beslut att renovera meddelades för två månader sedan. I många år har tjänstemännen motsatt sig 30 km/tim på Zetterbergsvägen som är hårt belastad skolväg. De gjorde trafikmätning och allt för att bevisa att 30 inte behövdes.

    Sedan har man ändrat sig då sidogatorna har 30. Efter kompakt motstånd från tjänstemännen har nämnden beslutat om 30-chikaner, väjningsplikt och bygga farthinder på övergångsställe. Trots att det vid Stockby fanns fyra överblivna betongplintar beställdes fyra dito för totalt 40.000 kronor ! Alltför många tjänstemän var inblandade i detta struntärende och ingen hade riktig koll ! Stoppa stora projekt och slimma förvaltningen istället för att spara på vår älskade kultur och miljö !

  2. Lidingös sämre miljörankning är en falsk nyhet!

    Mitt i Lidingö har påstått att ”Lidingö tappar rejält i miljörankning-backar 68 platser”. Är det så illa? Nej verkligen inte! Det är en falsk nyhet!

    Lidingös placering har varierat mellan plats 32 och 227 av 290 kommuner sedan år 2009. Med ett medelvärde på 128:e plats (d.v.s. på den bättre hälften). Trendmässigt har Lidingös placering förbättrats med 13 platser per år fram till år 2019. Varje seriös läsare begriper att det då blir helt oseriöst att dra slutsatser om ett enda år. Ingen kommuns miljö kan fladdra som en vindflöjel för vinden så kraftigt mellan enstaka år.

    Tidningen Aktuell hållbarhet har i år presenterat ”en kraftigt uppdaterad version av rankningen med ett antal nya parametrar och kriterier”. Detta förstör jämförbarheten med tidigare år än mer. Ett annat exempel är att en länsrapport (2019-09-05) numera ingår. Enligt den skulle Lidingös CO2-utsläpp ha ökat med 65 % inom trafikområdet bara mellan 2018 och 2019. När jag påtalade denna orimlighet fick jag följande svar från länsstyrelsen:

    ”…Men just när det gäller utsläppen från transporterna har det införts en ny och bättre metod…Tyvärr har metodiken inte använts för att göra en omräkning retroaktivt för hela tidsserien. Detta ger hoppet mellan åren som du påtalar…Sedan finns det alltid en större osäkerhet i uppgifterna på lokal nivå…” Det är bl.a. dessa orimligheter som har dragit ned Lidingös poäng det senaste året i kommunrankningen.

    I verkligheten har Lidingö sedan 2000 bekostat spår¬trafik samt gång- och cykelbanor för 1,7 miljarder kronor. Detta motsvarar miljöinvesteringar på 35.500 kr per Lidingöbo. Denna klimatsatsning har också haft stora effekter på Lidingö¬¬bornas resvanor: Bilinnehavet per invånare har minskat med 7 % och buss¬resandet har ökat med 36 % och resor med Lidingöbanan med 67 % under rusningstid. Svåra trafikolyckor har minskat med 79 % sedan 2000 och koldioxidutsläppen har minskat med 71 % sedan 1990.

    Lidingö är på god väg! Men miljörankningen är rena rappakaljan!

    Göran Tegnér, fil.pol.mag; Trafikutredare

  3. Göran Tegnér ! Du är oslagbar då det gäller statistik men den kan användas för att bevisa vad som helst. Polisens trygghetsundersökning är ett närliggande och pinsamt exempel. Trygghet är en känsla och det är absurt om den skall styra polisverksamheten. Då kommer man inte åt de verkliga problemen.

    Jag kan inte mer än någon annan beträffande miljö och utsläpp. Däremot ser jag i backspegeln vad som gått snett. Man skulle ha skrotat Lidingöbanan och byggt färdig Södra Huvudleden. Då hade vi sluppit spårvagnshallarna och ny Lidingöbro. Den gamla hade blivit lika bred för cyklar och gående som den nya blir och hade hållit i ytterligare 30 år. Konsultmiljonerna till omöjliga järnvägskorsningen i Skärsätra hade sparats. Dalenum med skyskrapan hör inte hemma på Lidingö men nu står vi inför fullbordat faktum.

    Vad ingen tar upp är hur brobygget med rivning av gamla bron och utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden ut i vattnet kommer att påverka miljön på Lidingö. Färjeterminalerna kryper närmare och närmare Lidingö och utsläppen från färjetrafiken och den nya Värtastaden påverkar naturligtvis Lidingö starkt. Vi har inte ens någon plan över hur området norr om Lidingöbron som nu används som upplag skall användas sedan. Ingen hade räknat med att man skulle ta lokalgatan också.

    Göran och jag var överens om att man skulle utöka infartsparkeringen vid Grenstigen provisoriskt under byggtiden. Där är alltid fullt och många går till Ropsten.En sådan åtgärd skulle nästan inte kosta någonting och då passar det inte konsulter, experter och tjänstemän.

  4. Anders,
    Jag tackar för Dina ord om mej och statistiken, men jag håller inte alls med dig att ”den kan användas för att bevisa vad som helst”. Generellt kan detta ju tyvärr stämma, men jag antar att du syftar på min kommentar om tidningen Aktuell hållbarhets miljörankning för just Lidingö. I detta fall med Lidingös miljö-position kan jag garantera dig att jag – som alltid – vinnlägger mig att redovisa rena rama fakta utan att manipulera data, utan eftersträvar att redovisa korrekta fakta. Ibland finns det – som i detta fall – verkligen både falska och sanna data. Jag gillar inte när man relativiserar fakta.

    Alla politiska partier på Lidingö var överens om att bibehålla och upprusta Lidingöbanan. Även om man nu kan ha olika åsikter om detta beslut, är det inte så konstruktivt att orda om detta nu i efterskott.

  5. Nej, Göran Tegnér, Lidingös dåliga miljöranking är inga ”falska nyheter”.

    1.Till att börja med, som artikeln anför: Lidingö stads egen utvärdering av det egna miljöprogrammet visar att staden inte når upp till sina egna mål. Av 40 indikatorer så hade endast 8 målvärden uppfyllts, och dessa indikatorer är i många fall långt ifrån kraftfulla. Flera av Lidingös miljömål är riktiga nonsensmål som inte går att mäta på ett meningsfullt sätt: t ex ”Kunskapen om Lidingös natur och gröna kulturarv inom den egna organisationen och hos Lidingöborna är hög”.

    Vad är detta för kunskap? Vilket är det gröna kulturarvet? Vad menas med ”hög”? etc.

    Jag har inte tid att gå igenom alla mål här, men så här klent ser det ut för ett stort antal mål.

    2.Visst gör Lidingö ett smått osannolikt tapp från 2019 till 2020, men det beror till stor del på att mer rigorösa klimatkriterier införts. Göran Tegnér har rätt att jämförbarheten med tidigare år därvidlag förstörs och att man på grund av detta inte kan dra slutsatser om ett enda år.

    Men det som däremot fortfarande är en i högsta grad relevant faktor är jämförbarheten med andra kommuner. Med införandet av striktare klimatkriterier är Lidingö helt enkelt mycket sämre än många andra av landets kommuner. Lidingö ligger där man ligger i rankingen, alla kommuner utvärderas utifrån samma kriterier. Det är inget Göran Tegnér kan göra något åt.

    3. Aktuellt hållbarhets ranking är i högsta grad inte ”fake news”. Den innehåller tre delar:
    a) En kommunenkät, som kommunen själv svarar på (återkommer till den)
    Kommunens egna svar är knappast fejk.

    b) Aktuell data från 11 andra källor, bland annat statistik från Naturvårdsverket, Vattenmyndigheten, SCB, Svenskt Vatten, Miljöfordon Sverige, SKL Företagsklimat, Avfall Sverige, Boverket och länsstyrelsens miljömålsenkät samt Havs- och vattenmyndigheten.
    Detta är obestridliga data från svenska myndigheter och på så vis inte heller fejk.

    c)Klimatdata
    Denna nya del har tagits fram med hjälp av en modell som grundar sig på klimatstatistik från Naturvårdsverket och SCB, och i beräkningsarbetet har experter från Uppsala universitet anlitats. Detta är objektiva analyser av data utförda av experter från ett av Sveriges och Nordens främsta universitet. Är det Göran Tegnérs definition på fake news?

    Att föra fram att Lidingö ”har minskat koldioxidutsläppen med 71 % sedan 1990” är visserligen sant men det är en förenklad och i grunden irrelevant bild. Skälet till dessa minskade utsläpp handlar om att vi gjort oss av med oljepannorna i villor. Och det är något som Lidingö inte är ensamt om att ha gjort – det har skett i hela Sverige. En mer rättvisande jämförelse vore att se på utvecklingen EFTER utfasningen av oljepannorna. Och tittar på man på klimatutsläppen på Lidingö de senaste 10 åren så har de legat still (faktiskt till och med ökat lite). Ingen minskning alls i sikte. Vi har plockat de lågt hängande frukterna, men det är nu det verkliga arbetet börjar.

    4. Jag tänker att det Göran Tegnér bör göra är att göra en bedömning av Lidingö stads egna svar på kommunenkäten:

    -Koldioxidbudget
    Fråga: Har kommunen upprättat en koldioxidbudget (identifierat sitt utsläppsutrymme i förhållande till den globala koldioxidbudgeten i enlighet med Parisavtalet)?

    Svar: Nej

    -Åtgärder kopplat till koldioxidbudgeten
    Följdfråga: Har kommunen sammanställt vad som behöver göras för att minska utsläppen i enlighet med vad koldioxidbudgeten visar för att nå Parisavtalet? (Ny)

    Svar: Ej relevant [ eftersom man ej har en koldioxidbudget! ]

    -Klimat som underlag i kommunens budgetsprocess
    Fråga: Inkluderas klimatpåverkan som underlag i kommunens budgetprocess? (Ny)

    Svar: Nej

    -Ekonomiska styrmedel mot koldioxidutsläpp
    Fråga: Säkerställer kommunen att koldioxidutsläppen från samhällsbetalda transporter (exempelvis skolskjutsar, färdtjänst, varutransporter m.m.) minskar, genom att använda ekonomiska styrmedel eller krav som följs upp?

    Svar: Nej

    -Miljökrav på demonterbarhet
    Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete (miljöprogram, handlingsplan, politiskt antaget beslutat eller liknande) för att ställa miljökrav på demonterbarhet vid nybyggnad, större ombyggnader och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder?

    Svar: Nej

    -Livscykelanalys
    Fråga: Använder kommunen livscykelanalyser i mer än hälften av tillfällena för att minska miljöpåverkan vid nybyggnationer, större ombyggnationer och renoveringar av kommunägda lokaler och bostäder?

    Svar: Nej

    Vatten
    – Efterföljande av MKN för PFOS och PFAS
    Fråga: Med avseende på PFOS i ytvatten och PFAS (summa 11) i grundvatten, har kommunen påbörjat arbetet med att identifiera verksamheter och områden som bidrar till att miljökvalitetsnormen inte följs?

    Svar: Nej

    – Åtgärder kopplat till PFAS och PFOS
    Fråga: Har kommunen genomfört åtgärder för att begränsa fortsatt spridning av PFAS och PFOS från dessa verksamheter och områden?

    Svar: Nej

    – Långsiktig plan kopplat till PFOS och PFAS
    Fråga: Med avseende på PFOS i ytvatten och PFAS (summa 11) i grundvatten, har kommunen tagit fram en långsiktig plan för att stoppa eller begränsa kommande utsläpp och spridning?

    Svar: Nej

    – Kemikalieplan
    Fråga: Har kommunen en politiskt antagen kemikalieplan (eller motsvarande systematisk strategi) för att fasa ut och/eller minska användningen av farliga kemikalier i den kommunala verksamheten?

    Svar: Nej

    – Plastanvändning i kommunal verksamhet
    Fråga: Har kommunen ett systematiskt arbete för att minska förbrukning, inköp av plast (plastbantning) samt återvinning av plast i kommunal verksamhet?

    Svar: Nej

    Det är helt enkelt ”nej, nej och åter nej” från Lidingö. På vilket sätt är detta ett tecken på att ”Lidingö är på god väg” i miljöarbetet?

  6. Jo, Robert Österbergh, Lidingös miljöranking är ”falska nyheter”. Du skriver ju själv att flera av Lidingös egna mål ”är riktiga nonsensmål som inte går att mäta på ett meningsfullt sätt ”. Det håller jag med om. Och ändå klamrar du dig fast vid dem. De utgör dåliga surrogat fjärran från verkligheten.

    Du medger även att ”Visst gör Lidingö ett smått osannolikt tapp från 2019 till 2020. Göran Tegnér har rätt att jämförbarheten med tidigare år därvidlag förstörs och att man på grund av detta inte kan dra slutsatser om ett enda år …” Bra då är vi överens om att detta är osannolikt och att man inte kan dra slutsatser om ett enda år! Rappakalja som jag skrev!

    Du åberopar 11 olika datakällor. Bra! De är säkert tillförlitliga, bortsett från länsrapporten, som vi är överens om är olycksalig. Men låt mig ta några exempel från verkligheten till omväxling, och hämtade från några av dessa datakällor:

    1) Klimatutsläppen – totalt. Du skriver: ”Och tittar man på klimatutsläppen på Lidingö de senaste 10 åren så har de legat still (faktiskt till och med ökat lite)” Men av SCBs statistik över utsläpp av koldioxid till luft så är Lidingö den kommun i hela landet med minst utsläpp år 2017 med 1,1 ton per invånare. Endast Sundbyberg ligger 10 % lägre. Lidingös utsläpp per invånare har minskat med 46 % sedan 2008. Denna minskning är mer än dubbelt så snabb som för länet och hela riket. Lidingö intar en hedervärd tätposition här.

    2) Klimatutsläppen exkl oljepannor. När vi pratar om koldioxidutsläpp bryr sig säkert inte naturen om vilka orsakerna är bakom minskningen. Jag håller dock med dig att visst kan man ta bort vissa undergrupper, om man glädjer någon med detta. Så jag har tagit bort el- och fjärrvärme, samt egen bostadsuppvärmning från totalen. Och då har – enligt länsrapporten – Lidingös utsläpp i ton minskat med 55 % mellan åren 1990 och 2016. En rejäl minskning således!

    3) Miljöfordon. Enligt SCBs fordonsregister har andelen miljöbilar (El, hybrid, etanol och gas) i hela landet ökat från 5,7 % till 9,4 % (+3,6 %-enheter) mellan åren 2010 och 2019. På Lidingö har andelen samtidigt ökat från 8,1 % till 12,5 % (+4,4 %-enheter). I Stockholms län har ökningen stannat vid +3 %-enheter. Inget av skämmas för, för Lidingö här heller!

    4) Avfall. Enligt SCB har mängden hushållsavfall i landet ökat från 429 kg år 2010 till 441 kg per invånare år 2016 (+2 %). På Lidingö har samtidigt de totala avfallsmängderna minskat med 18 % från 445 kg till 366 kg per invånare. Lidingö är på rätt väg även i detta avseende!

    Den drygt 10 punkter långa raddan med ”Svar: Nej”, som du redovisar, tar du till intäkt att Lidingös position är usel när det gäller miljöarbetet. Till alla som förfasar sig över dessa skrivbordsprodukter med rangordningslistor som enbart baseras på hur ett och annat formulär har fyllts i, säger jag: Ni står stadigt med båda fötterna 2 meter ovanför marken. Eller som en känd svensk finansminister en gång yttrade: ”Verkligheten är vår värsta fiende”.

Lämna ett svar till Anders Bergstedt Avbryt svar

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *