Klimatförändringarna är på allvar och utsläppen måste ner. För oss Lidingömoderater handlar klimat- och miljöpolitik om ansvar, men också om att prioritera rätt.
Kommunen ska inte avgöra om en Lidingöbo ska ha hund eller häst, äta kött, köra bil eller resa på semester. Däremot ska vi ta ansvar för det kommunen faktiskt kan påverka.
Lidingös utsläpp per invånare är bland de lägsta i Sverige och på flera områden har vi redan kommit långt. Sedan 2021 har utsläppen från stadens livsmedelsinköp minskat med 14 procent. Serveringssvinnet är redan Sveriges lägsta och nu är målet att också få ner tallrikssvinnet till samma nivå.
Vi har också minskat stadens energianvändning med 6 procent under 2025 och fyrdubblat vår egen elproduktion från solenergi sedan 2021. I stadens byggprojekt ställer vi höga krav på energieffektiva lösningar, material som går att återanvända och låga utsläpp. Framöver ska Lidingöbor också få konkreta råd i samband med bygglovsansökan om hur om- och nybyggnader kan göras mer klimatsmarta.
Transporterna är en annan viktig del. Vid upphandling ställer vi höga krav på hållbara transporter och Lidingö blev först i Sverige med elsopbilar. Samtidigt använder vi ny teknik för att hitta smartare lösningar. Lidingö ligger långt fram inom digitalisering och arbetar bland annat med AI och digital tvilling i miljö- och klimatarbetet.
Våtmarker och skog är också viktiga i klimatarbetet eftersom de kan binda kol och minska utsläpp. Av öns 20 våtmarker på organogena jordar är bara fyra torrlagda och återvätning pågår. Lidingös skogar brukas inte för produktion utan får i stället fortsätta fungera som kolsänka, samtidigt som de bevaras för biologisk mångfald och rekreation.
Det här är vår väg framåt, att göra det vi faktiskt kan påverka, välja åtgärder som ger resultat och samtidigt respektera människors frihet.
Lidingömoderaternas väg är tydlig: minska utsläppen där vi kan göra störst skillnad och få med oss Lidingöborna utan att styra hur de ska leva.
Miljöpolitisk talesperson Lidingömoderaterna
Klimatpolitik utan pekpinnar – men med ansvar
Det är en ganska bekväm bild av klimatpolitiken att ställa människors frihet mot klimatarbete. Som att allt inte hänger ihop; politiska beslut, näringslivsbeslut och privata beslut. Den verkliga frågan är en annan: Hur kan vi tillsammans bedriva en samhällsutveckling som säkerställer en hållbar och livskraftig livsmiljö, ekonomiskt och socialt, för oss själva och kommande generationer?
Ett ansvar som ligger på oss individer – och att vi agerar i alla våra roller: som konsument, i vårt yrke, när vi går till val och som förälder och vän.
Det är en förenkling att säga att Lidingös utsläpp per invånare är bland de lägsta i Sverige. Det är visserligen sant om man ser till de territoriella utsläppen, alltså de utsläpp som sker inom kommunens geografiska gränser. Men det måttet ger inte hela bilden av vår klimatpåverkan. Lidingö har ingen tung industri och inga stora genomfartsleder. Det är därför inte särskilt förvånande att de territoriella utsläppen är relativt låga. Men klimatutsläppen följer inte kommungränsen.
När vi köper mat, kläder, elektronik, reser och köper andra varor och tjänster, sker en stor del av utsläppen någon annanstans. Det är just därför konsumtionsbaserade utsläpp är ett viktigt komplement till de territoriella utsläppen. Då får vi en helt annan bild av Lidingöbornas klimatpåverkan som i ett slag blir bland de högsta i landet (Aktuell Hållbarhet https://kommunrankning.miljobarometern.se/svarsfordelning-statistik/konsumtionsbaserade-utslapp/compare#mbContentMenu ).
Hur blir det så? Lidingö är en kommun med höga inkomster. Medianinkomsten för 20–65-åringar var 2024 cirka 26 procent högre än riket. Högre inkomster är starkt relaterade till högre konsumtion; vi bor större, reser mer och konsumerar mer varor och tjänster. Därmed också ett större konsumtionsbaserat klimatavtryck. (World Inequality Report https://wir2026.wid.world/insight/climate-a-capital-problem/). Men tydligt är att vi har ett stort ansvar i att agera för klimatet.
Men inte ensamma som konsumenter. Genom att titta närmare på vad de konsumtionsbaserade utsläppen består av kan vi enkelt visa hur allt hänger ihop mellan politik, näringsliv och konsumtion. I detta mått ingår utsläpp till två tredjedelar från vår privata konsumtion av varor och tjänster, som har sitt ursprung från företag runt om i världen och hur de producerat sina produkter och tjänster. Därtill kommer utsläpp kopplade till offentlig konsumtion och investeringar (ca en tredjedel), exempelvis från infrastruktur, skolor, sjukhus, samhällsplanering och de tjänster som staden tillhandahåller. Dess ansvarar våra offentliga beslutsfattare om.
Slutsatsen blir att alla vi på Lidingö har ett stort ansvar i att agera. Enklast sker det genom att vi agerar som individer i alla våra roller och att vi gör det tillsammans. Allt för att bemästra klimatutvecklingen.
Här vill jag gärna avsluta med att vi på Lidingö faktiskt har kommit en bra bit på väg i samverkan mellan parterna. Vårens Klimatsamtal är ett bra exempel, där boende, näringsliv och politiker på Lidingö möttes för att genomföra en workshop om hur vi gemensamt kan agera för att minska klimatpåverkan.
Resultatet blev den så kallade 76-listan med klimatsmarta lösningar och idéer.
Det är något att vara stolt över.