Fokus på spårförbindelsen

Under veckan har brons sista kantbalkar gjutits fast. Klockan är 11.23 fredag den 10 februari. Gjutning pågår vid kantbalken över spårbrons slut, stöd 13A. En symbol för denna "milstolpe" i bygget av Lilla Lidingöbron är rest (bildens mitt/nederkant). Det innebär för arbetarna på brobygget detsamma som "taklag" för husbyggare. De tyngsta momenten är avklarade, och "nu är det bara resten kvar".
Lilla Lidingöbron14 februari 2023 kl 03.362

Allt fokuseras nu på, att bereda plats för fortsatt arbete med spårförbindelsen. Viktiga och tunga byggnadsarbeten på spårbron avslutas med en "kantbalksfest".

För att ta veckan från början: Under måndagen gjuts resterande kantbalkar fast på spårbrons sida som vetter mot vattnet. På bilden ser första gjutningen okomplicerad ut. Men fotografen står under den höga vägbron, och gjutningen påbörjas vid stoppklossen i bildens nedre högra hörn.

För att inte kranens vajrar ska komma för nära vägbron, så tar man till handkraft när betongfickan töms. Resterande del av gjutningen löper snabbt. Så snart betongen brunnit/härdat tillräckligt...

...så flyttar man över konstruktionen med motvikter till brosidan mot Islinge hamnväg. Montering av kantbalkarna på denna sida tar fart...

...och under torsdagen monteras de sista balkarna fram till broslutet, stöd 13A.

Fredag. Betong lyfts in för att gjuta fast också dessa balkar. Arbetarna kommer från Polen, och den festsymbol de rest är traditionell; en såg, yxa och hammare korslagda, pyntat med en tallruska.

Man närmar sig slutet av gjutningen.

Klockan 11.30 lyfts betongfickan bort. Glädje och en festlig lunch med grillat väntar.

Under början av veckan har man fyllt och packat ett sluttande plan i landfästets (Torsvik) tråg upp mot trågets kortvägg. Fiberduk läggs ut, och under onsdagen lyfts en färdigarmerad konstruktion på plats. Det är armering till en länkplatta. Form byggs runt plattan, som vilar på landfästets kortvägg.

Fredag. Länkplattan är färdiggjuten. Den kommer att överfyllas med bergkross och makadam. Dess funktion är, att bilda en övergång för spårbunden trafik; från spårbrons hårda betongkonstruktion till markens material.

Under måndagen påbörjas spårläggning från den nya brogrenen till Torsvik. Man använder nu rälsfordon, som kan gräva, lyfta, gripa och också gå på mark. Man kör fram förbockade räls.

Rälsen är individuellt bockade.

Spåren blir helsvetsade, man termitsvetsar...

...och slipar rent efteråt. Se också artikel 28 juni 2022 https://www.lidingonyheter.se/tant-var-det-har-3/ .

Men nu pågår också många andra arbeten över hela brobygget, som är av betydelse för spårförbindelsen. Räcke monteras på spårsidan.

Man fogar spårsidans kantbalkar.

Man ser till att eventuellt vatten rinner åt rätt håll. Kabelrännor ska täckas med lock. Med användning av en "dummy" slipar man så, att locket kan täcka.

Lördag. Solen har gått ned. Spårbrons kantbalkar når ända fram till landfästet Torsvik. Där är länkplattan fortfarande övertäckt med blå presenning. Räls är lagda så långt de ska i denna etapp. De kommer att lyftas och mätas in i exakt höjd och läge. Därefter armeras under räls och slipers inför gjutning.

Lördag, vy vid 17-tiden.

Text och foto: Bo Vading
bovading@msn.com
Alla artiklar av Bo

Kommentarer

  1. Cykelbanan är jättebra, men en fundering: varför har man delat tåg- o cykel-banan mot Torsvik? Det måste väl varit kostsammare att bygga två broar sista biten?
    Vore kul att höra motivet för det!

  2. Jag har inte hört efter med ansvariga, men försöker ändå ge några synpunkter som jag förstår det:
    1. Beställaren/staden har från början bestämt hur trafiklösningen ska se ut. Anbudsgivarna har lämnat pris på det och gjort förslag till den estetiska utformningen.
    2. Spårbron måste komma in som den gör nu. Gc-stråket landar på ett bekvämt sätt (för trafikanterna) i ett parti, som kan utvecklas till torg/park, och som ger bekväm förbindelse både mot Torsvik och mot Islinge. Om man bygger en ”hel” bro ända till landfästet Torsvik, så måste ändå gc-trafiken på stålbron tas bort så snart man bygger ny bro från och med bropelare 11A. Hur klara gc-trafiken till dess hela bron är klar? Nya brons gc-stråk invigdes för många månader sedan.
    3. Det är komplicerat att bygga spårbron och landfästet Torsvik ungefär från och med bropelare 11A på grund av den höga vägbron och inte minst på grund av ont om plats för upplag, plats för kran, grävmaskiner m m. En dubbelt så bred bro skulle göra det ännu mer komplicerat. Dessutom skulle gc- trafikanterna missgynnas också av själva läget/anslutningen till Islinge hamnväg.

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *