Båttrafiken leds om

Omläggning av passage för båttrafik innebär, att man nu måste göra en försiktig gir och passera mellan kassunerna, fundamenten nummer fyra och fem.
Lilla Lidingöbron10 april 2020 kl 09.514

Under veckan har en omläggning skett av båttrafikens passage vid bron. Byggnadsarbeten sker nu nära båttrafik, och det är viktigt att passerande kör försiktigt och långsamt. Vågsvall har stor inverkan på kranar, pråmar och flytbryggor och kan förorsaka skador på arbetare och materiel.

Tillstånd till omläggningen har Transportstyrelsen givit. Dessförinnan har kontakter och koordination skett med ett antal andra parter, till exempel Stockholms hamnar, Kustbevakningen och Saltsjö-Mälarens Båtförbund.

Fram till påsken har arbeten skett på MSS-en och under påsken kommer också armeringsarbeten ske i kassunen, fundament nummer tre. Således den kassun som ligger i direkt anslutning till båttrafik.

Den långa flytbryggan är nu placerad mellan fundamenten nummer tre och fyra. En kraftig (gult rör) elkabel installeras från land till bryggan. Man kommer här placera en betongpump, som kan förse fundamenten tre och fyra med betong.

Kung Ring kommer in för passage. Armering inför gjutning pågår i kassunen, fundament tre.

Armering i kassunen sker också under påsken.

Man har höjt MSS-en med domkrafter 30 centimeter. Detta för att motverka den sjunkning som sker när betong  till bron så småningom fylls på. Annars hindras möjligheten att framöver skjuta MSS-en vidare till nästa formsättning.

Brotrågets undersida är nu nästan helt inbrädad. Man kan se undersidans mjuka båge...

 ...som spänner mellan landfästet till vänster, vidare till bropelaren och därefter ett antal meter i riktning mot fundament nummer tre.

Stämpen (de tätt sittande vertikala stöden) vid landfästet förbinds för att förhindra glidning när betong så småningom fylls på däcket ovanför. Tala om en trång arbetsplats!

Undersidan av betongdäcket ovanför stämpen brädas in...

...och trågets sidor kompletteras.

Text och foto: Bo Vading
bovading@msn.com
Alla artiklar av Bo

Kommentarer

  1. Tack för reportage!
    Har tre frågor, vilka nog visar att jag inte är ingenjör, men iaf:
    1) måste formen ”brädas in” igen för varje nytt segment då MMS-en skjuts framåt eller kan plankorna ligga kvar? (Mest en fråga om vilken tid/segment detta tar)
    2) hur gör de så att det gjutna tråget sedan vilar på pelaren – det verkar ju inte som att fästena mellan pylon och tråg är färdiga. Eller är de det, och om inte, i vilket stadium görs det?
    3) hur gör man med MMS-en där bron delar sig?

    1. Alltid trevligt med frågor, som visar intresse! Jag kommer efterhand kunna ge bättre info, men försöker här svara efter min förmåga. Även jag lär mig vartefter!
      1. Formen rivs innan man kan skjuta fram MSS-en. Det som kan återanvändas är rimligen en del av uppbyggnaden av formen (där finns olika lager av plank och balkar m m), men inte brädinklädnaden som ligger mot betongen. Men tid tar det, även om arbetslagen vartefter lär sig (utom de som monterat ihop MSS-en, de kan sin produkt sedan tidigare).
      2. Det förmår jag inte beskriva nu.
      3. Efter brons “delning” används inte MSS-en. Där bygger man ställningar på mer traditionellt sätt, också då med förtillverkade yttre ställningsdelar.

    2. 2) I toppen på pelarna ligger ett lager, för att bron skall kunna röra sig i längsled pga temperatur mm. Pelarna är alltså inte ihopgjutna med överbyggnaden. Så innan överbyggnaden gjuts, själva bron (tråget) så har entreprenören gjutit in ett brolager i toppen på pelarna. Hoppas det var svar på din fråga.

  2. Tack för utförliga svar!
    Vi väntar och se hur punkt två löses – lär ses i kommande reportage!

Kommentera

Ange korrekt namn. Kommentarer granskas innan de publiceras.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *