Det är stort fokus på gång- och cykeldelen av bron. Samtidigt syns nu också påtagliga framsteg i arbetet med spårbron.
Det går inte längre att köra mellan pråmen och bron. Fordonstrafik leds nu via Peabs påldäck fram till Ropsten. När förbindelsen mellan pråm och bro är helt bortschaktad, kommer fordonstrafik att hänvisas till brons spårområde, medan gc-delen görs färdig. På påldäcket syns gropar, där fundamenten till ledningsstolpar för Lidingöbanan kommer att placeras.
Först schaktas den hårdgjorda överytan bort.
Stolpar och ramar till broräcket har anlänt. I bakgrunden kompletteras nu mittbarriären i riktning mot landfästet Ropsten.
Stolpar till broräcket monteras. Även här råder millimeternoggrannhet för att delarna, och senare handledaren med sin infällda belysning, ska passa ihop.
En belysningsstolpe lyfts på plats.
Det gäller att komma rätt i hålen för bultar. Man ger tecken till kranföraren att vicka försiktigt på stolpen.
Nu monteras armar till den nedåtriktade belysningen på stolparna. Totalt kommer 59 stolpar att resas. 30 av dessa ska ha en topplanterna för allmänbelysning (cirka två meter hög) och en arm med nedåtriktad gatuarmatur. 16 av dessa 30 stolpar ska även bära lasten för Lidingöbanans kontaktledningar och har därför större godstjocklek och kraftigare bultinfästningar. 29 av de 59 stolparna, saknar belysning. Dessa är bara till spårsidans kontaktledningar.
Vid veckans början fortsätter montering av spårbrons tråg på ena sidan.
Vid veckans slut har man kommit långt också på trågets andra sida. Inbrädning av trågets undersida pågår.
Samtidigt fortsätter montering av kantbalkar på huvudbrons sydsida (spårdelen). På gc-bron har man vid brogrenen börjat montera sydsidans kantbalkar. De har en speciell utformning. Mittbarriären, som separerar cykelområdet från spårområdet, övergår här till en kantbalk med mittbarriärens höjd. De gående håller till på gc-brons andra sida med lägre kantbalkar och räcke med infälld belysning i handledaren.
Övergångskonstruktionen mellan huvudbron och gc-bron gjuts fast. De tvärstående stålen ovanpå konstruktionen är monterade för stabiliteten och ska tas bort. (bild 12)
Nära landfästet Torsvik gjuts bropelaren 12A.
Samtidigt gjuts fundamentet till tråget intill blivande landfästet Torsvik (13A). Sammanlagt går det åt 105 kubikmeter betong till de båda gjutningarna. Överskott används till ingjutningen av övergångskonstruktionen, bild 12.
När fundamentet (bilden ovan denna) är färdigt, kan man fortsätta med formen till landfästet. Notera armering för två brolager ovanpå den blivande "betongklossen".
Översikt under fredagen över redovisade broarbeten några hundra meter åt vardera håll från brogrenen.
Bo!
Kan du påminna oss om tidsplanen för ”nya” bron och rivning av den ”gamla” bron? Det har varit kul och spännande att följa dina artiklar om bron. Det skall bli intressanta att se slutresultatet.
Jag vet inga exakta tider, men har uppfattat följande:
Gc-delen beräknas öppnas tidigt i höst.
Så snart den öppnats tas cykel- och gångtrafik bort från stålbron (ända från Ropsten). Då rivs stålbrons gc-del från Islinge hamnväg fram till gamla brogrenen. Därefter kan man bygga brospann för nya spårdelen från bropelare 11A till bropelare 12A.
Nya spårdelen beräknas öppnas våren 2023.
Därefter rivs gamla stålbron och dess fundament ända ned till sjöbotten under 2023.
Intressant! När planerar man att kunna använda gc-delen i sommar?
Såvitt jag vet tidigt i höst. Ingen exakt tid ännu. Se också svaret ovan.
Alltid lika intressant! Tack Bo!
Är det någon som vet vad som är meningen med den belysning som har installerats på Lidingöbron? Den verkar ju lysa hej vilt runt omkring och inte alls t.ex. anammar ljusföroreningar som påverkar både astronomi och nattdjur. Visst, Lidingö kanske inte är medelpunkten för varken det ena eller det andra, men jag trodde att folk åtminstone skulle sträva att uppfylla en del kriterier.